Oj jag har så mycket att skriva...
Jag har tänkt på det här med tonåringa. När mina barn var små så fick jag ofta höra att ojoj vad jobbigt det kommer bli när era tjejer är tonåringar, ojoj 3 tonårsdöttrar (nästan) samtidigt under samma tak och stackars barnens pappa som bara har tjejer hemma. Alltså egentligen bara klagomål hela tiden om hur hemskt vi skulle få det med våra 3 tonårsdöttrar, aldrig var det någon som sa att ojoj vad roligt med 3 tjejer som kommer vara tonåringar nästan samtidigt och som kommer få gå i samma skola och kunna låna saker av varandra, aldrig var någon positiv, ingen sa det högt i alla fall. Och jag fattar inte, vad är det som skulle vara så negativt med tonåringar? Tänk vilken frihet det är att slippa hämta på dagis och fritids, vabdagar, påklädning av vinterkläder och att bli väckt kl halv 6 en söndagsmorgon. Slippa gå upp mitt i nätterna och göra välling halvsovande....
Mina döttrar är helt underbart varma, goa, kärleksfulla, obstinata, truliga, tjuriga och snygga tjejer. Dom lär mig massor varje dag! Utan dom skulle jag inte vara den jag är idag, jag skulle inte få känna denna enorma lycka som jag kan fyllas av ibland (det liksom väller över i bröstet av lycka), jag skulle inte kunna bli så förbaskat arg som jag blir ibland, jag skulle inte sitta hemma och vara orolig på lördagskvällarna/nätterna och jag skulle inte lyssna på all denna underbara musik som jag lyssnar på idag och jag skulle inte få känna all denna stolthet som jag känner när jag ser dom. Det är underbart att få privilegiet att få lära känna dessa 3 underbara tjejer och deras kompisar, icke att förglömma.
Visst har vi våra krig här hemma, vilka familjer har inte det, vi kan bli oerhört tjuriga och arga på varandra, tider och månadspengar som ska divideras, läxtjat och "hjälpa till hemma" tjat och badrumms- och toalettkön ska vi väl inte prata om, men det finns alltid en värme och kärlek här hemma som tar över. Vi älskar ju helt enkelt varandra!
Och jag går in i framtiden med en värme och längtan av att få se vad det ska bli av dessa underbara tjejer när dom nu snart ska in i vuxenlivet, för minstingen tar det ju några år till, men det känns så spännande att få följa dessa tjejer in i deras framtida liv.
Jag älskar mina tjejer av hela mitt hjärta och jag hoppas att dom alltid kommer veta och känna det <3 Att dom alltid vet att jag står där bakom med en hjälpande hand om dom behöver den<3
mamma då, PUSS! <3