magen....

Det börjar synas lite på kroppen nu att jag har börjat gå ner i vikt, jag har inte gått ner så mycket ännu men det lilla som jag gått ner verkar ha tagits från magen. Inget fel i det i och för sig, magen får gärna bli mindre. Men jag har ett väldigt kluvet förhållande med min mage. Samtidigt som jag älskar min "randiga" och mjuka mage så hatar jag den också, för nu när vikten börjar gå ner så börjar magen min hänga. Jag känner mig som ett hängbuksvin ungefär.

Eftersom jag har varit gravid tre gånger och ingen utav mina döttrar har varit små när dom har fötts så har min mage fått töja ut sig riktigt rejält tre gånger. Jag älskar min mage just för att mina barn har legat där och jag tycker att det ska få synas på en kvinna då hon har fött barn, mina bristningar tycker jag är lite charmiga och mjukheten på magen är lite go, men hänget kunde jag gärna vara utan. Nu när jag börjar gå ner i vikt, sakta men ganska säkert, så börjar magen hänga. Så har det blivit alla gånger som jag har gått ner i vikt sedan jag fick mitt första barn för 16,5 år sedan och jag tycker att det är jobbigt. Jag tror att en av anledningarna till att min mage hänger är att mina döttrar är födda med kejsarsnitt, för ingen annan kvinna på min sida om släkten har samma "magproblem" som jag har, men dom har då också fött vaginalt, ja en tanke som jag har i alla fall. Jag vet att man kan operera detta men då måste jag gå ner mycket mer i vikt innan och det är den här tiden nu som är jobbig. Jag vill ju inte känna mig som ett hängbuksvin.

Jag vet att träning inte "biter" på detta, jag lovar, det har jag verkligen provat. För några år sedan vägde jag ungefär 15 kg mindre än nu och magen hängde rejält då också, så det är helt enkelt magen som är så uttöjd, det går inte att träna till, jag tror att man faktiskt måste operera. Men jag har inte ekonomi för att fixa till det privat utan jag skulle behöva vända mig till landstinget och få ett godkännande utav dom och det känns inte så lätt precis. Dels måste jag ner mycket mer i vikt och dels kommer jag nu lida utav detta under min viktnedgång. Förra gången som jag gick ner mycket i vikt, för 5 år sedan, så var jag så missnöjd med magen att jag under något år gick upp kilona igen. När jag är tjock så är magen tjock men inte så hängig. Oj vilket konstigt inlägg det här blev, men jag behövde få klaga lite. Och kanske finns det någon mer än jag som har detta problem, som känner igen sig i detta....


Vikt och motion | |
#1 - - Heleena:

Hej, kul att du tiita in och gav en liten kommentar...ååhh magproblem fy vad jag känner igen mig = (



Det är mycket svårare nu efter tredje barnet att få bort den, hela min kropp har förändrats efter sista barnet. Kanske har det med åldern att göra, jag var bara 19 och 21 när jag fick min två första barn och jag tror att kroppen hade lättare att anpassa sig då....



Lycka till med träningen, själv ska jag faktiskt börja träna lite smått här hemma idag, mest mage då förstås = )



Kikar gärna in fler gånger, hinner inte riktigt kolla runt så mycket nu...



Ha en bra dag! /Heleena

#2 - - Marie-Louise:

Heleena: Välkommen. Ja magen, usch. Jo här kör jag träning och viktväktarna. Visst kan nog åldern spela in också, jag var i och för sig bara 26 när jag fick sista, men 3 barn inom 5 år tär lite på kroppen. Den blir sig inte riktigt lik. Jag tycker det ska få synas att man fått barn, det är inte det, men magen ger flera besvär än bara utseendet just nu.

Upp