rotfyllning...

Jaha då har jag varit hos tandläkaren och det gick riktigt bra, hon var bra och lugn och lyssnade ordentligt. En röntgen av den onda tanden visade att en gammal rotfyllning från 2005 inte var ordentligt gjord, så den måste göras om. Inte roligt, men då förstår jag i alla fall varför jag till och från har tandvärk i just den tanden. Det ligger en inflammation under tanden nämligen. Så nu har jag en tid inbokad för en rotfyllning, usch. Imorgon ska jag tillbaka till henne och slipa ner lite av fyllningen på tanden eftersom den tog emot då jag biter ihop.

Påväg från tandläkaren så fastnade hissen, en av min värsta mardrömmar. Som tur var så var vi 2 i hissen så vi lugnade varandra. Hade jag suttit själv i hissen vet jag inte hur det hade slutat, jag kände hur jag höll på att få panik precis när hissen stannade, det liksom svartnade för ögonen och jag bara kände NEJ inte här. Hissen hos tandläkaren har inga fönster utan bara en tjock plåtdörr. Vi ringde på klockan som två idioter och fick prata med någon via högtalaren. Efter drygt 15 minuter så kom reparatörerna så vi fick klättra ut ur hissen. Så ja nu vet ju i alla fall jag vilken hiss jag aldrig mer ska åka med, jag kommer ta trapporna hedanefter, tyvärr ligger tandläkaren på 8:e våningen, så det får bli motion då när man ska dit.
Uppdatering: Jag kom på en sak till som hände i hissen. Då när vi stod där och pratade via högtalaren så fick vi reda på att samma hiss hade stannat i onsdags i förra veckan, tack för den liksom. Vi försökte fråga hur länge vi skulle bli sittande men fick bara till svar att det beror på vart reparatören befinner sig. Som tur var måste dom varit ganska nära eftersom vi kom ut efter 15 minuter. Men vilken tur att jag inte fastnade själv i hissen, jag vågar inte ens tänka på hur jag skulle blivit då, jag som har fobier för trånga utrymmen. Jag har till och med svårt för att låsa om mig på små toaletter, men nuförtiden gör jag det, efter att ha kollat innan att låset fungerar med öppen dörr. vad knäpp man är med vissa saker....

Jag kom 5 minuter sent till kuratorn men hon hade som tur var inte ropat in mig ännu. Hon hade sammanställt mina svar på en anket som jag gjorde till förra gången och hon tycker att jag ska prova antidepresiva läkemedel, så nu ska jag ringa om en läkartid så att jag får träffa läkaren. Hon tyckte att det skulle vara bra om jag i alla fall provade antidepresiva läkemedel ett tag eftersom mina symtom på nedstämdhet var så pass höga och hade hållt i sig under så lång tid. Jag känner att det är helt okej, jag testar gärna det faktiskt. Jag orkar inte gå runt och må så här längre nu.


foto:jag
Sjukdom | |
#1 - - Anki:

Usch att både fastna i en hiss och gå till tandläkaren på samma gång jag hade blivit galen. Jag är inne o läser din blogg varje dag så jag hänger kvar men orkar inte alltid kommentera. Jag har inte orkat uppdatera min egen blogg heller! Kram

#2 - - Åsa:

Skönt att det gick så bra hos tandläkaren men den där hiss historien låter fruktansvärt. Jag gillar inte heller hissar och hade detta hänt mig hade det nog tagit långt tid innan jag hade vågat mig in i en hiss igen.



/Kram

#3 - - Marie-Louise:

ÅSA: Ja fy det där med hissen var hemskt, jag som redan innan tycker hissar är hemska. Men när tandläkaren ligger på plan 8 så då väljer jag hissen, men INTE nu längre kan jag lova. Fy. Och när vi stod där och pratade genom högtalaren så fick vi reda på att samma hiss hade fastnat så sent som i onsdags i förra veckan, åh tack för det liksom.

Anki: Ja två hemska saker på samma dag, men jag överlevde i alla fall. Om något skakad, men ändå.

#4 - - Malde:

Inte konstigt att du hade ont i tanden! Inte kul med hissen... Du får motionera till o från tandläkaren nu. Jag skulle vara tvungen att ta hissen i alla fall, mina knän pallar inte att gå nerför i trappor.



Kram

#5 - - Helena:

Vilken jäkla traumadag!!!!

Jag har full förståelse för dig. Är tokrädd både för tandis och för hissar!

Ang antidepr medicinering; Själv käkar jag Efexor sedan 1½ år tillbaka. Har gått ner i dos nu men vågar inte sluta. Det har (ihop med kbt) gjort underverk med mig! Känns ju inte bra att behöva käka medicin i vår ålder är klart men vad göra?

Jag håller tummarna för att du ska uppleva medicineringen lika positiv som jag gör!

Kramkram Helena

#6 - - Lena:

Sv: Tack! :) Vad roligt att se lite nya ansikten hos mig. Alltid lika trevligt. Du har oxå en fin blogg. :)



Usch vilken hemsk dag du hade! Skönt att ni kom ur hissen rätt snabbt.



Mvh Lena

Upp