tänk om man kunde få....
Jag har varit hemma med 3 barn, arbetat deltid mesta dels av tiden efter barnen, varit sjukskriven långa stunder för min reumatism och sedan fick jag en sjukersättning (sjukpension) på 25%, jag har under 1 år varit arbetslös och studerat till och från under några år. Nu ska jag studera igen i kanske några år med lån och sen hoppas jag då att jag äntligen ska kunna arbeta heltid. Kanske ligga där på mina knän och gräva och putsa och fixa som arkeolog, vem vet. Men kommer jag att hinna arbeta in en lagom pension, en pension som jag kan leva på. Eller måste jag även som gammal leva på min makes pengar, eller kanske på mina barns pengar? Kommer det finnas åldringsvård när jag blir gammal och kan behöva det och vad ska vi säga 50 år? Eller kommer jag få hoppas på att mina kära döttrar tar hand om mig då jag ej klarar mig själv längre? Finns det ens "vanlig" pension då jag blir gammal? Eller är det bara privatsparad pension som existerar?
Ja frågorna är många men svaren få....
Uppdatering: Jag glömde skriva förut att: ja, jag placerar min pensionspengar. Jag hoppas bara att dom placeras rätt så att dom ökar rejält tills jag blir gammal. Självklart skulle jag behöva pensionsspara, ska kolla upp det ordentligt, kanske 100 kr i månaden under studietiden kan räcka sen kan jag öka beloppet.
Inte lätt det där men hade jag varit du hade jag börjat pensionspara om du inte redan gjort det. Börjar du nu behöver du ju inte spara många kronor i månaden. Jag började (eller min mamma öppnade pensionskonto åt mig) redan när jag var runt 25. 200:- i månaden och det kör jag fortfarande med. Har pengarna placerade i olika fonder. Sen den pensionen från staten som man själv kan foga över och får placera som man vill har jag placerat om. fråga mig inte var för det kommer jag inte ihåg haha men förhoppningsvis tar dom hand om mina pengar på bästa sätt.