hur kunde jag glömma...

...att det var så skönt att promenera. Idag tog jag min promenadrunda på drygt en timme och jag kan lova att det var länge sedan jag tog den turen, tyvärr. För så skönt det var. Härlig frisk höstluft att andas, fint soligt väder och bra musik i öronen - det kan inte bli så mycket skönare än så. Gick ungefär 4 km på 55 minuter, men den tiden ska jag slå snart. Jag brukar gå så långt jag orkar/hinner på 30 minuter och sedan vända - då vet jag att jag får en timmes promenad, idag gjorde jag inte riktigt så. För något år sedan så promenerade jag en timme varje morgon, vardag som helg, men sedan av en händelse så slutade jag med det, tror det var snön som kom i vägen och sen har jag inte tagit upp promenaderna igen. Men nu ska jag försöka ta mig i kragen och ge mig ut för det är ju så skönt. Och välbehövligt för kroppen, vikten och faktiskt för psyket/själen ....


promenaden går bredvid/utefter Drevviken.


här brukar jag sätta mig och filosofera lite, det är så vackert och rofyllt.


en "strandpromenad" har byggts till sedan jag gick här sist så idag blev det en extra sväng på den.


alla foton:jag

...men tyvärr försvann inte huvudvärken helt, den ligger där som ett band fortfarande...
Vikt och motion | |
#1 - - Viktkamp:

Vad vackert det är där du går =)

#2 - - Barnens Hjältar:

Jättefina bilder, jag har med huvudvärk. Tror det är åska i luften här. Ha en fin dag och tack för snälla ord!!

#3 - - Susanne P:

Vilken vacker promenadsträcka.

Visst är det lätt att lägga av med vanor och dra på sig ovanor. Att promenera är så skönt.

Kram

#4 - - Ama de casa:

Vilka underbara bilder!



Jag älskar att promenera och gör det nästintill dagligen. Men här kommer ju inte snön och sabbar när man väl har kommmit igång.

:-)

#5 - - Sandra:

Åh,vad vackert!!!! Nästan som hos mig :-)!

Kramar!!

Upp