bäckaskogskvinnan/barumskvinnan...
Detta är nog ett av mina favorit "fynd". Jag har länge fascinerats av denna kvinna. Dels tycker jag det är spännande att man först antog att hon var en pojke, dels av längden på skelettet att döma och utifrån redskapen som fanns med i graven och dels för att hon har samma längd som mig. Snacka om dåligt genustänk de hade förr eftersom de år 1939 alltså inte tyckte att kvinnor varken fiskade eller jagade. Att hon senare fick upprättelse fascinerar mig också och jag skulle inte bli förvånad om fler liknande "upprättelser" i framtiden dyker upp. För nuförtiden tänker vi annorlunda, i alla fall många av oss. Jag kan inte riktigt tänka mig att man nuförtiden direkt tror att ett fynd är en man eller kvinna utifrån vad för redskap som finns med i graven, eller jag hoppas verkligen att så inte är fallet. Utan innan man bestämmer kön och ålder så görs många olika tester och kontroller.
Bilderna jag tog igår på historiska museet:
foto:jag
Om jag ska vara lite kritisk så tycker jag att de borde "satt" på henne en mantel eller liknande så att hon inte ser halshuggen ut, för det har hon verkligen inte blivit. Hennes skelett är helt intakt och välbevarat. Om man nu väljer att bara göra en rekonstruktion av ansiktet så kan man väl ändå "klä på" henne. Och så som dom har arrangerat hennes skelett, jag tycker det blir för kliniskt. Hon hittades i en grop så när hon begravdes var det ombonat och fint och då kan hon väl få ha det lite ombonat och fint nu också. Eller är jag kanske bara känslig? Jag skulle i alla fall opinera mig emot en liknande exponering om jag i framtiden var med om att anordna en utställning. Jag tycker att ett skelett ska visas omtanke och vördnad för det har faktiskt varit en levande människa en gång i tiden. Och kanske ska man tänka på hur man själv skulle vilja bli omhändertagen om man själv blev ett föremål på ett museum eller liknande. Eller om man själv blir uppgrävd om vi säger 500 år....
va intressant,
tycker med hon borde få det ombonat och fint,
kram