trött, så trött...
Fast jag undrar en sak, pratar man inte med de boende i vanliga fall tro när man jobbar så här. Jag pratade med en kvinna idag medan jag matade henne och fick reda på många spännande saker, när jag berättade det här för den andra som jag jobbade med idag så blev hon förvånad för hon visste ingenting om den här kvinnan. Men hon har bott där länge och den andra i personalen har arbetat där ett bra tag och vet inte detta, ja där ser man. Kanske hör det inte till vanligheten att man faktiskt pratar med de boende men för mig faller det sig så naturligt. Jag kan inte stå och mata någon utan att prata med den personen, det känns ju jätte konstigt tycker jag. Så jag pratar på och berättar om mig och frågar massor av frågor och vill de/kan de svara så är väl det jätte trevligt tycker jag. Men det kanske beror på vilken personlighet man har och vilken inställning man har till sitt jobb och de boende, eller...
När jag kom hem idag vid 15 tiden så slocknade jag en stund på sängen och efter en timme bytte jag sängen mot soffan och slocknade där med. Men nu är jag uppe och nu ska jag ta en mugg kaffe så kanske jag vaknar ordentligt.
På´t igen imorgon nämligen, då ska jag jobba 7-12 och ska få vara i köket och fixa frukosten.
foto:jag
Skönt att tentan är på plats!
Kati