en öppen fråga...

Några av er som kommenterar under mina lchf inlägg skriver att ni mådde så bra när ni körde lchf, att ni känner igen er i det jag skriver m.m.
Då blir jag fruktansvärt nyfiken måste jag säga.
- Vad fick er att sluta med lchf?
- Hur länge körde ni lchf?
- Har ni återgått till er "vanliga" kost som ni åt enligt innan lchf?
- Vad var det i lchf som blev så jobbigt?
- Har ni kanske mer övergått till GI?
Ja jag vill hemskt gärna att ni svarar om ni vill och kan, för jag är verkligen intresserad, från botten av mitt hjärta.

Nu är jag bara inne på min 8:e dag och fortfarande lite frälst över hur pass mycket bättre jag mår, så just nu förstår jag inte riktigt hur man kan återgå till sitt vanliga matliv om man märkt att lchf hjälpt en så mycket. Men jag kan gärna återkomma om detta om några veckor. Jag har även redan nu börjat tänka på hur det ska bli sen. Alltså efter att jag kanske lyckats gå ner mina kilon och annat, hur ska jag äta då funderar jag. Kommer jag klara hela livet utan bröd? Nej jag tror inte det. Jag tror att jag i sinom tid kommer införa någon form av GI kost. Men jag har inte kommit så långt ännu. Just nu kör jag lchf och trivs med det.
| |
#1 - - Daniel:

Lycka till, den dieten e helt ny & främmande för mej!

#2 - - Moonwitch:

Jag gick på det i lite mer än två veckor och vet egentligen inte varför jag la av...Jag tror det handlade om att jag inte varierade maten så mycket och därför tröttnade, pallade t ex inte baka bröd och det var något jag saknade fruktansvärt. Dessutom har jag dålig karaktär så när dottern mummsade pommes eller annat förbjudet hade jag svårt att motstå. Har dock blivit så inspirerad av dig att jag tänkte ge det en chans igen när hon åker till Skottland på tre veckor. Hon sticker den 27:e januari så jag längtar verkligen...:)

Kramen!

#3 - - Fnulan:

Jag har tyvärr inte testat..



Ja man blir tom.. och nu ska man vänta spänt på resultatet.. och jag är så osäker :(

#4 - - ejmis:

Anledningen till att jag slutade var att jag inte riktigt orkade planera lika bra efter beskedet om A:s hjärntumör. Hade även problem när vi var i Umeå eftersom jag inte alltid hittade en bra restaurang där jag kunde få "min" mat.

Upp