madredetres

Nu börjar jag känna mig lite piggare, lagom till att det är dags att gå och sova för natten. Men kanske att jag är lite piggare imorgon så att jag orkar göra lite här hemma också. Vi skulle behöva städa lite, så om jag orkar fixar vi, maken och jag, det imorgon. Annars tar vi det bara lugnt och tar dagen som den kommer.

Tack för era fina kommentarer, ni får mig att framstå som om jag vore en ängel. Det är jag inte, det kan jag lova. Men jag har stark medmänsklighet och jag gör mot andra vad jag skulle vilja att andra gjorde mot mig och mina nära och kära. Att ta en promenad runt "parken" är för mig inte så jobbigt, det känns ibland mer som om jag smiter eftersom jag lämnar avdelningen fast jag vet att jag inte gör det, jag tar ju med mig "jobbet" ut, men för mig är dessa promenader avkoppling. Jag får lite motion och en trevlig stund med en medmänniska, och jag vet att denna lilla stund ger så mycket för den boende och faktiskt även för mig. Men som sagt jag gör det som jag önskar att andra gör mot mig och mina kära. En klapp på kinden, en kram, ett leende eller ett samtal betyder mer än vi tror och det kan vi alla bjuda på. Igår fixade jag en adressändring på en prenumeration, ett telefonsamtal så var det fixat, nu kommer veckotidningen till Stortorp istället för hem, dit där det just nu inte bor någon, så enkelt men så uppskattat. En korsordstidning ska inhandlas imorgon och kvitto ska tas med, för om jag kan hjälpa till att fixa tidsfördriv när jag ändå ska ner till affären för egen del, så ja varför inte.

Oj så trött jag är idag, har en sådan där sovdag känns det som. Trist när det är så fint väder och jag har ledig dag men jag somnar liksom bara hela tiden. Jag vet ju att jag får sådana här dagar ibland så det är bara att gilla läget.
Men nu har jag jobbat fyra dagar i rad och det tar på krafterna, inte bara fysiskt utan även psykiskt. Jag ger så mycket av mig själv på jobbet att fyra dagar i rad är nog ungefär vad jag orkar med. Fysiskt är det också ganska tungt, jag bara hoppas att jag ska fixa det hela sommaren och att inte kroppen och ryggen tar allt för mycket stryk utav alla lyft, förflyttningar och allt annat som görs under arbetstid. Jag försöker tänka på hur jag står och går men när man arbetar med människor så är det inte alltid lyfttekniken fungerar optimalt, trånga utrymmen och ben som inte bär gör att lyften inte alltid blir så bra. Men det ska nog gå, det måste gå. Igår blev det två promenader med två boende, nu har jag haft ute en tredjedel av de boende på tre dagar och jag märker att det uppskattas. Inte bara av de boende utan även av de anhöriga som blir så glada när de får höra att deras *kära* har varit ute i det fina vädret. Men nu ska jag vara ledig i två dagar och ta igen mig.

Jag möblerade om bland mina växter igår på balkongen förresten så nu får tomatplantorna sol hela dagen och så fick de en vägg att luta sig emot, det kan nog behövas snart när alla små blommor blir till tomater.

Jag har precis läst ut Porto Francos väktare av: Ann Rosman. Det är hennes tredje bok och det utspelar sig i miljön runt Marstrand.

En mycket bra och spännande bok. Det är en deckare med historiska inslag. Jag som gillar historiskaromaner gillar verkligen hennes böcker. Intrigen håller verkligen hela vägen och det känns tråkigt då boken är slut för det känns som om man har lärt känna människorna och man vill gärna veta lite mer om alla. Så nu får jag väl vänta och se fram emot fjärde boken... Jag ger den här boken 4,5 av 5 - mycket på grund av de historiska inslagen-


Hon har blivit jämförd med Camilla Läckberg men jag måste säga att det förstår jag absolut inte, förutom att de två är svenska deckarförfattarinnor med inslag av historia i sina böcker så finns ingen likhet, tycker jag. Ann Rosman skriver på ett väldigt bra och levande sett, vilket jag inte tycker att Camilla Läckberg gör.

Jag har bestämt mig för att försöka få ut så många boende som möjligt på promenad nu när det är så vackert väder. Igår promenerade jag med två boende i omgångar och idag ska jag också försöka få ut någon/några. Alla borde ha rätt till en promenad i detta vackra väder och när man bor så vackert som de boende på Stortorps äldrecentrum gör så är det vår (personalens) skyldighet tycker jag att faktiskt gå ut och promenera med dom boende. Jag kom lite tidigare till jobbet igår och gick då runt i "parken" och fotade lite, jag tänkte ni skulle få se hur vackert det ligger.

Nu börjar det hända saker på balkongen på riktigt, gurkorna är på gång, tomaterna blommar, chilin är också på gång och krassen blommar så fint. Nu är det luktärterna som vi väntar på, dom vill inte blomma riktigt än. Jag tänkte ni skulle få en före bild - hur det såg i början av säsongen på balkongen - och en nu bild.

Snart bär det av till jobbet igen, jag går på mitt sommarschema idag. Midsommarhelgen var bara extrajobb, den fyller ut plånboken ganska bra med sin storhelgs-OB. Igår var jag galet trött i benen när jag kom hem vid 21.30, inte nog med allt knatande i korridorerna nej jag passade på att ta med tre boende ut på promenad i omgångar. Och att gå i backar med rullstolar är inte det enklaste för benen, uppför så får man ta i så man kommer upp och nedför får man lov att hålla tillbaka så man inte åker ner för snabbt - ganska bra motion alltså. Vi hade det ganska lugnt och skönt så jag tyckte att de boende (som ville) skulle få njuta av det fina vädret när tillfälle fanns. Så jag gick helt enkelt ut på promenad med dom - en och en - runt Stortorps äldrecentrum. Det ligger väldigt vackert precis nere vid vattnet så varför inte ta lite promenader då när det finns tid och ork. Kanske blir det någon promenad även idag, om tiden finns, vilket den säkert gör. Återkommer kanske med det ikväll.

Den 27-28 augusti bär det iväg på mammabloggkryssning. Det ska bli riktigt skoj. Jag och Maria ska dela hytt och tänk vad många andra bloggare vi kommer att få möta.

Snart ska jag iväg och jobba, jobbade även igår och det känns helt okej att jobba midsommarhelgen faktiskt. Det är lite extra trevligheter för de äldre, långbord vid lunch och middag och en liten snaps till var och en som vill ha. Många åker hem några timar på permission och hela atmosfären känns lite lugnare och festligare.

Men innan jag åker iväg får ni lite fler bilder från midsommaraftonen.

Igår firade vi midsommar ute i mammas och (styv)pappas kolonistuga. Väldigt trevligt, god mat, bra väder och sedan en långpromenad över Skogskyrkogården för att komma hem. Jag bjuder på en bildkavalkad.

När vi hade firat midsommar färdigt hemma hos min mamma och (styv)pappa så tog maken och jag en promenad genom Skogskyrkogården. Vi gick själva, barnen hade redan åkt iväg på olika saker, så vi tog turen där över och tog tunnelbanan hem istället för att gå åt andra hållet och ta bussen. Vi gillar skogskyrkogården. Den är så stor, fin, mäktig och speciell. Och vi hittar nya vägar att gå varje gång, nästa gång svänger vi in på en annan stig så får vi se vad vi får se då.

Tänk alla som ligger begravda där. Vilka liv har de levt? Vilka är det som finns kvar och sörjer dom? Och flera andra frågor som väcks när man går där. Är det här vi ska ligga när vi dör? Ska vi ha en familjegrav? Vill döttrarna ligga i familjegraven när de har blivit vuxna och skaffat en egen ny familj? Kommer vi få leva länge till tillsammans? Ja det är många tankar och frågor som avhandlas under dessa små promenader. Nu får ni en bildbomb över den vackra naturen som finns på Skogskyrkogården och den vackra arkitekturen som finns där.

Dagen har gått i bagarens tecken. Det har blivit grovt "restaurangbröd" ett recept som äldsta dottern fick med sig hem efter en praktikperiod på en restaurang. Men jag brukar laborera lite med vad som finns i skåpen, ibland blir brödet grövre, ibland mindre grovt - beroende på vilket mjöl och vilka gryn/frön/nötter som finns hemma.  Dessa recept brukar vara lite hemliga/restaurangbundna, så jag låter det förbli så. Men det är grovt, gott och mustigt.


Sedan har jag gjort en Focaccia, jag följde nästan detta recept. Men jag hade körsbärstomater, urkärnade oliver och rosmarinsalt uppe på och olivolja såklart.

Tänk att det redan är midsommarafton imorgon, vart tar tiden vägen? Nu har snart halva 2011 redan gått och jag som tycker det känns som om nyårsafton inte ligger allt för långt bort i tiden. Jag minns fortfarande snön och den kalla vintern, hur vi stretade i snöstormarna och klagade på all snö på våra bloggar. Jag minns hur vi med lycka gick ut och fotograferade våren och skrev om de första solstrålarna som värmde våra kinder. Och sedan hur sommaren kom och ökade upp vårt humör ett snäpp och nu är det redan midsommar. Sommaren har varit här nu en stund och halva året har gått. Nu har vi väl ungefär halva sommaren kvar - jag hoppas att värmen kommer åter med besked och sedan får vi njuta av kräftpremiär och de härliga augustikvällarna.

På lördag, midsommardagen, så börjar jag jobba på schema under några veckor. Sex veckors jobb har jag på schema med en veckas ledigt mitt i och faktiskt ska det bli skönt att få gå till jobbet. Att få lite vardag, arbetskamrater och framför allt - att sedan få en hel lön. Det känns som om det var länge sedan som jag fick en månadslön och det ska bli så skönt. Jag har också pratat med jobbet om att kanske få gå på schema till hösten varannan helg, att alltid ha varannan helg inbokad. Vad skönt det skulle vara. Det fattas alltid personal på helgerna eftersom personaltätheten är för låg så om jag kan få jobba varannan helg och då med samma arbetsgäng så vore det jättebra. Dels att faktiskt få jobba med samma personalgäng nästan varje gång och dels att veta att jag får pengar varje månad för två helgers jobb - det skulle verkligen bli bra till hösten. De skulle kolla upp det och återkomma, men det lutar åt att det blir så.

Sen i augusti så börjar skolan igen, jag kommer ha ledigt två veckor innan skolstart och det kan nog behövas, jag är beredd på att gå in och jobba strödagar men annars är det skönt att få lite ledigt innan allt börjar igen. Då blir det arkeologistudier på riktigt, äntligen. Detta har jag sett fram emot, det här första året har varit en bra transportsträcka fram till arkeologistudierna men det är nu det roliga börjar känns det som. Men eftersom jag läser ett "program" så kommer jag faktiskt få praktikplats och lite sådant sedan och det kommer vara till bra hjälp inför framtida arbeten. Och jag kommer bli lite mer än "bara" arkeolog och det kommer också bli bra inför framtiden när jag ska ut och slåss på en helt ny (för mig) arbetsmarknad.

Avslutade kurser
Samtid och kulturarv 1	30.0	G		2011-01-20	1
Kulturarv	(7.5)	G		2010-10-01
Historiebruk och minneskultur	(7.5)	G		2010-11-05
Konst och bevarande	(7.5)	G		2010-12-10
Kulturdialoger	(7.5)	VG		2011-01-20
Samtid och kulturarv 2	30.0	G		2011-06-07	1
Ting och tinglighet,	(7.5)	G		2011-02-25
Tidsmedvetande och historieuppfattningar	(7.5)	G		2011-04-01
Berättelser och berättande	(7.5)	VG		2011-05-04
Kommunikationsformer	(7.5)	G		2011-06-07

Känns så skönt, nu är alla högskolepoäng inlagda och klara. Nu ska jag njuta av sommaren och sedan komma tillbaka med nya krafter efter sommaren då Arkeologistudierna börjar "på allvar".

Åh nej jag får min lön efter midsommar, inte helt bra. Eller jo det kanske är precis det som är bra, för då handlar jag inte upp den lilla lönen som jag får på midsommargrejer utan har lönen kvar till efter midsommar. Ja eller något liknande. Nu får jag väl hoppas på att min kära make får sin lön innan midsommar, annars blir det ett väldigt trist midsommarbord här hemma. Så där som det kan bli när man studerar och de sista pengarna från CSN kom i maj, hur smart nu det är.

Nu är det tredje veckan som det grävs och fixas här utanför mitt sovrumsfönster tidiga morgnar. Jag blir snart tokig. Visst, det är ganska skönt att inte sova bort hela dagen då man har ledigt, men lite längre än 7.30 kanske man kan få sova. Just nu skrapas det i asfalten och grävs för fullt precis utanför fönstret, jag vet inte ens riktigt vad de gör där ute, jag vet bara att det låter väldigt mycket och att det är irriterande.

Men jag har hunnit boka in mig på mammabloggkryssningen som går av stapeln i augusti och jag har ett bröd inne i ugnen som bakas, så jag har i alla fall hunnit med lite här på morgonen. Länken till mammabloggkryssningen kommer i ett senare inlägg, vill ha bokningsbeskedet först tänkte jag, så jag vet att det inte är fullbokat än.

Det är inte ofta som man ser hela regnbågen så bra som den syntes igår. foto:jag

 

Svaret till sommarens sommarplåga, ett charmigt svar tycker jag:



Sommarens sommarplåga, en ganska charmig låt/text:


hittade på youtube

Det känns väldigt slösaktigt med alla tomma kapslar som kastas när man använder Tassimo. Som tur är kan man samla in kapslarna och sedan skicka tillbaka dom till fabrikanten med en gratisfraktsedel som man enkelt laddar ner. Så nu samlar vi tomma kapslar i Buzzadorlådan.

Nu syns det några små, supersmå gurkor på min gurkplanta och tomaterna har äntligen börjat blomma. De supersmå gurkorna var dock inte så lätta att fotografera, men jag gjorde ett försök och det får ni se här.

Vädret visade sig inte från sin bästa sida i helgen så vissa av de saker som vi hade tänkt åka runt och kika på fick utebli, på grund av regn. Men vi löste en hel hög med svåra korsord, syster och jag.


Vi åkte in till Vadstena på lördagen för en lunch och då passade vi på att gå in i Vadstena slott. Lite uppehåll i vädret hade vi, en stund.

Just nu testar vi Tassimo genom Buzzador. Man fick köpa Tassimomaskinen till ett reducerat pris och en hel massa smaker på kapslar följde med. Så nu testas det ordentligt här hemma. Tjejerna har redan testat varsin varmchoklad och jag en vanlig Gevalia kaffe.

Jag har alltså än så länge bara testat en smak och just den smaken var väl ingen riktigt höjdare, utan ska jag dricka "vanlig" kaffe så dricker jag hellre bryggkaffe. Och den låter lite väl mycket Tassimomaskinen, jag lät väcka familjen om jag gör en mugg kaffe på morgonen innan jobbet. Men det är roligt att få tillfälle att testa den och att få med olika smaker att testa. Så ytterligare inlägg lär komma inom kort.

Vädret i helgen har bjudit på en hel del regn och rusk, men vad gör det. Vi har pratat, löst korsord, kikat på Vadstena slott och Vadstena (liksom över huvudtaget). Det viktigaste är att vi hunnit träffats. Imorgonbitti kl: 03.45 påbörjar vi resan hem med bil. Syster börjar jobba vid 8 så därför åker vi tidigt, jag går nog och sover igen när jag är hemma imorgonbitti. Sen ska jag försöka få upp lite bilder under morgondagen.

Snart sätter jag mig på en buss som ska ta mig ner till Motala och min storasyster och hennes familj. Vi ska ha lite kvalitetshelg, syster och jag. Jag tar med mig min lilla bärbara så kanske får ni en uppdatering, det beror på om jag hinner, har lust och orkar. Familjen lämnar jag hemma, de får roa sig utan mig under helgen som kommer. Kan säkert vara skönt att få vila några dagar från mamma, hihi.

Vi ska i alla fall ta en tur till Vadstena imorgon och sedan ska jag dra med mig syster på lite utgrävningar som äger rum runt Motala med omnejd. Och sen lär det bli nattliga samtal över ett glas vin och förhoppningsvis soliga dagar i linne och shorts.

Ja nu äntligen kommer det lite boktips från mig. Jag har nu läst ut Hungereld och Kommer aldrig mer igen. Idag påbörjade jag Porto Francos väktare.

Har precis kokat ihop en hemmagjord jordgubbssylt. Jag köpte jordgubbar nere på torget, Svenska, tyvärr var vissa lite kantstötta ni vet så där som det alltid är när man köper färska jordgubbar. Så jag tänkte att jag kokar en snabbsylt på dom istället för att kasta dom. Sagt och gjort, nu har vi hemmagjord sylt till den kommande jordgubbstårtan som jag snart ska fixa ihop.

Jag hade ungefär 300 gr jordgubbar, sköljda och snoppade. Som fick koka sönder i drygt 7-8 minuter sedan hade jag i 1,5 dl syltsocker och lät det koka 3 minuter till. Nu står sylten på diskbänken och svalnar och får tjocka till sig lite. Sen blir det fyllning i jordgubbstårtan.

Jag vill göra ett litet tillägg till mitt förrförra inlägg angående pengar. Vi är som tur var två vuxna här hemma och min älskade man får som tur är en ganska okej lön. Så vi kommer klara oss, det mest basala kommer såklart fixa sig galant. Men det jag tycker är jobbigt är att jag inte har så mycket EGNA pengar, jag avskyr nämligen att behöva be om pengar. Att inte få in EGNA pengar på kontot känns tufft. Och sedan kommer de två tonårsdöttrarna tycka att det är jobbigt att de inte kan få extra pengar över sommaren, månadspeng kommer vi nog fixa att dom får men det där lilla extra blir det värre med. Eftersom studiebidraget inte betalas ut under sommarlovet och barnbidraget bara betalas ut till och med det halvår som barnet fyller 16 år, och det blir nu i juni. Och ja båda tjejerna har sökt sommarjobb, flera stycken - massor, men inte lyckats få ett enda. De har sökt både genom kommunen, landstinget och även "privat" genom att skicka in sina CV till olika ställen, men inget napp blev det i år.

Eftersom jag jobbar under sommaren så kommer jag få in lite pengar, men den största lönen kommer att komma först i augusti eftersom jag får min lön med en månads förskjutning. Och det känns lite så här - att i augusti - det är så dags då. Då kommer CSN-pengarna och lite av det andra. Så augusti lär bli en bra månad pengamässigt sett men det är så dags då, när vi börjar skolan igen och sommaren och semestern är slut.

Ja vi fick en händelserik eftermiddag hos oss. Jag satt här i lugn och ro vid min datorn när jag plötsligt känner att det börjar lukta rök, som om någon eldade papper. Så jag hojtar lite till mina döttrar och undrar vad de håller på med, kan de sluta leka med elden. Va svarar dom, vi gör ingenting. Då går jag ut i köket och ser hur det ryker utanför balkongen, jag tittar ner och ser att det kommer från grannarna under oss. Jag tänker att de kanske har bränt någon mat eller så och håller på och vädrar så jag går en trappa ner och ringer på deras dörr. Jag tänker att ifall de har bränt mat så är det bättre/snällare att fråga först innan jag ringer brandkåren. Jag har själv råkat bränna mat och popcorn och behövt vädra och då faktiskt varit orolig att grannarna ska ringa just brandkåren. Men det är ingen som öppnar fast jag ringer på flera gånger så jag kikar även in i brevinkastet men ser bara rök och att det luktar just eld.

Då bestämmer jag mig! Jag går upp och ringer 112, ett nummer som jag knappt har behövt ringa någon gång, som tur är. När jag kommer fram vilket jag gjorde nästan direkt får jag berätta vad som hänt och vart det hänt, så jag berättar om röken, lukten och att jag har varit nere och ringt på. Okej gå ner till porten och visa brandmännen rätt säger han som svarat. Så det gör jag och efter bara en liten stund så hör jag dom, sirenerna, det låter för fullt och två stora brandbilar, en ambulans och en polisbil rullar in på parkeringen. Hjälp tänker jag snabbt, hoppas nu att jag inte har falsklarmat, det vore pinsamt. Ja så får jag då visa vart det ryker och två brandmän följer med upp i trappen för att att ringa på dörren. Ingen öppnar nu heller och de kikar in i brevinkastet precis som jag gjorde innan. Men de ser att det står en bensindunk innanför dörren, vilket jag inte ens noterade, så nu blir det bråttom. Dom bankar på dörren och ringer som galningar, då säger jag till dom att deras balkongdörr är öppen. Okej vad bra då får vi gå in den vägen. Så klättrar de upp till balkongen med en lös stege, brandbilen kommer inte in på vår gård just nu eftersom de håller på att gräver ner nya soptunnor precis vid gårdsinfarten (smart, mycket smart att placera dom där, inte). De går in och ser att det har torrkokat mat på spisen som de enkelt kan släcka och dra undan spisen. Och precis när de låser upp dörren inifrån så kommer grannarna hem.

Oj jag kan tänka mig skräcken. Tänk att komma hem precis när en brandman öppnar din ytterdörr. Det var ingen som hade varit hemma och de hade glömt maten på spisen, fy så läskigt. Eller det hade varit en man hemma verkade det som men som sov och han vägrade att följa med ambulanskillarna, men att han kunde sova när jag och sedan brandmännen ringde på dörren och bankade, ja han hade nog tur som inte blev medvetslös av röken. Men diskussionen som de förde med ambulanskillarna och polisen hörde jag bara lite av genom trappen innan jag stängde min dörr och lät de vara ifred. Jag kan inte med ro stå kvar och lyssna på skvaller så jag kollar bara med brandkillen om allt är lugnt, om jag kan gå hem och bara vädra ut doften, vilket jag kan intygar han.

Brandmannen sa även till mig att det var tur att jag hade ringt när jag ringde, hade det gått 5-10 minuter till så hade det börjat brinna upp i fläkten och då hade det spridit sig rejält, t. ex upp till oss.

Jag skulle sedan ganska direkt efteråt åka iväg för att tacka av en kvinna som gick i pension idag, mer om det senare, så jag åkte hemifrån och mina döttrar var ensamma hemma. Vilket var helt okej för dom, jag frågade minst tio gånger om jag verkligen kunde åka, vilket jag skulle tyckte dom. Då precis när jag hade gått så kommer grannkvinnan upp och ringer på och tackar så hemskt mycket att vi hade ringt brandkåren. Hon var så tacksam att hon nästan inte visste vad hon skulle säga, berättade min äldsta dotter. Phu, vilken tur ändå, att jag ringde och att allt gick bra....

Den här sommaren kommer bli så knaper, pengamässigt alltså. Inget studiemedel under hela sommaren, varken för mig eller för de stora barnen och för mellantjejen blir det inte heller något barnbidrag för längre. Så ett barnbidrag och inget studiemedel är det som gäller hela sommaren. Det är verkligen tur att jag har fått ett jobb och att jag får jobba i sommaren, tyvärr kommer pengarna jag tjänar en månad efter. Så de pengar - den lön - jag får nu i juni är för det som jag jobbade i maj och eftersom det fortfarande var skola då så blir det inte så mycket lön. Usch jag får magknip och ångest när jag tänker på pengar. Det känns som om det alltid är någon som tjatar och tjafsar om pengar just nu och jag vill helst bara stänga öronen och dra något gammalt över mig och försvinna. Jag orkar inte ens tänka på allt som kommer att kosta i sommar! Jag orkar just nu bara ta dagen som den kommer och hoppas på de bästa. Usch hur kunde det bli så här...

Man ska alltså inte förverkliga sina drömmar som vuxen och börja studera för det straffar sig bara ekonomiskt. Visst är det roligt och upplyftande att studera men är det värt det? Jag vet faktiskt inte just nu - jag vet ärligt talat inte hur länge detta kommer att fungera. Kommer jag kunna studera två år till med minst ett sommarlov till som säkert kommer bli lika knapert som detta? Just nu vet jag varken ut eller in. Just nu känns allt bara skitjobbigt...

Ja på min härliga balkong växer det fortfarande så det knakar och äntligen har tomaterna börjat få knopp så snart blommar även dom hoppas jag, då är det bara att vänta på chilin då och se om kanske även den kan få blomma snart. Gurkan har blommat länge nu och blommar fortfarande, fast jag kan fortfarande inte se någon tillstymmelse till några smågurkor men det kommer väl, hoppas jag. Krassen har äntligen börjat blommaoch den är så fin.

Ja man slutar väl aldrig att förvånas, inte jag heller. Hur kan man bara handla på ett sådant sett? Nu vill jag inte gå in i detalj här på bloggen med vad jag menar och vilken händelse som jag skriver om, men jag bara måste få ur mig frågorna och tankegångarna som jag just nu tampas med.

Jag  vet att jag ofta, lite väl ofta, tänker på andra mer än på mig själv. Jag tänker oftare på hur andra mår än på hur jag själv mår och nej det är inte bra. Men ibland måste man tänka på andra! Man kan inte vara så självisk, om det nu är det saken handlar om, att man utesluter en hel skara människor ur något stort som händer i ens liv. Ibland måste man lägga saker bakom sig och bara bjuda till och kanske till och med glömma för en dag bara för att låta andra glädjas med en. I det stora hela så vinner kanske alla på detta i slutänden.

Som sagt innan, jag behövde få ur mig lite tankar som jag just nu bär runt på och ni som kanske vet vad detta handlar om: snälla ni skriv inget som röjer anledningen i kommentarerna under inlägget. Jag vill inte berätta vad jag syftar på för händelse, jag vill bara få skriva av mig.

Det var varmt, svettigt och roligt att jobba idag. Vissa gånger är det roligare att jobba än andra, det beror väldigt mycket på vem/vilka man får jobba med. Det gänget jag jobbade med idag är bara så bra - det blev en mycket bra kväll och vi är samma gäng imorgonbitti, så morgondagen kommer också att bli bra. En av arbetskamraterna frågade mig om jag inte kunde prata med chefen om en fast tjänst för hon och många andra tycker att jag är så bra, så trevligt att faktiskt få höra att de trivs med mig. Men nej jag kommer inte fråga efter en fast tjänst, jag ska studera färdigt, men jag hoppar gärna in varannan helg och arbetar.

Och vet ni att det är pingsthelg nu - ja jag visste också det, fast jag visste inte att det var storhelg enligt landstinget/kommunen. Eftersom det är storhelg så får jag 97.40 kr (eller var det 94.70?) i OB-tillägg/timme den här helgen och det är inte helt fel. Det blir ganska bra med pengar i juli för nu i juni jobbar jag både pingst och midsommarhelgerna som båda är storhelger.

Nu är det dags att krypa ner i sängen för jag ska snart upp igen och jobba. Bussen går 06.37 så jag måste gå upp senast 05.45. Sov gott...

Snart ska jag iväg till jobbet och jobba kväll i denna värme, det lär bli hett. Kläderna som jag har på mig under arbetstid är inte direkt de svalaste kläder man kan hitta och uppe på avdelningen så blir det också ganska hett när solen har legat på hela dagen. Man kunde önska att alla boende kunde få en egen fläkt på sina rum, men jag vet faktiskt inte - kanske har de det redan. Men jag ska inte klaga, hellre detta än att gå runt och frysa. Nu blir det en kaffe på balkongen och sedan en sval dusch innan jag åker iväg. Den svala duschen väntar jag med in i det längsta för det känns som om den inte kommer kännas av så länge.

Ute på balkongen växer det så det knakar. Tomatplantorna är fulla med blomknoppar, gurkplantan blommar för fullt och chilin - ja den börjar nog komma igång nu. Jag fick en jordgubbsplanta av äldstadotterns pojkväns (K) mamma och den är nu full med kart. Physalisplantan som jag fick förra året av K´s mamma har börjat komma upp igen och blommar till och med nu.

Så var dagens skolavslutning slut och sommarlovet tar nu vid för 2 av 3 barn. Den äldsta dottern slutar 2:an i gymnasiet nästa vecka. Idag blev det sång och underhållning, bland annat: den blomstertid nu kommer och Sveriges nationalsång. Till hösten så har jag en högstadietjej och två gymnasietjejer, men vad tiden går...

Igårkväll var vi på skolavslutning på Fryshuset, min yngsta dotter slutade 6:an och till hösten blir det alltså högstadiet för hennes del. Vi var bjudna på mingel med Tacobuffé, efterrättspaj och kaffe och sedan chips och läsk, till detta fick vi underhållning. Min dotter spelade bas till en låt och sedan var det fler som sjöng och spelade. En liten tipspromenad gick vi också innan kvällen var slut.

Det märks på tvätthögen när man har orkat vika all rentvätt att man lever i en stor familj. Märks det inte annars så märks det garanterat på tvätten. Bakom dessa jättehögar finns två mindre högar det är makens tvätthög och äldsta dotterns, men hälften av hennes tvätt ligger säkert hemma hos pojkvännen hihi...

Jag bara måste låna en idé om ett inlägg från anjocapi. Precis det där diskuterade jag och en arbetskamrat för några dagar sedan: vilken musik kommer spelas då vi bor på ålderdomshem eller liknande. Jag som är 72:a och min arbetskamrat som är 68:a kom fram till att vi nog kommer vilja lyssna på disco, hårdrock, rock och liknande. Inte kommer vi vilja ha dragspel och annat i alla fall, då skulle vi väl få ont i huvudet faktiskt, hellre då en riktig hårdrocklåt eller någon 80-tals klassiker ur högtalarna. Eller varför inte Håkan Hellström, Melissa Horn eller Winnerbäck...

Men tänk när vi sitter där med våra tatueringar, uttöjda hål i öronen, silikonbröst och andra implantat - vilken skara människor det kommer vara. En härlig blandning av människor som alla gjorde sitt bästa som unga att se så tuffa, coola och inne ut som möjligt då vi var unga. Men okej jag har varken uttöjda hål i öronen eller silikonbröst men väl en tatuering och många i min generation har även det andra som jag räknade upp. Antagligen sitter vi där med våra laptoppar också och är aktiva på internet även som gamla.

Egentligen behöver man nog inte gå så långt som till när jag och min generation ska in på ålderdomshem, det räcker med att fundera på hur det kommer bli när 40-talisterna ska in. Då kommer nog Elvis Presley, Beatles, Vreeswijk, Eldkvarn och liknande att spelas och några dragspelsmusikanter kommer det nog inte vara som ska bjudas in och spela lite på musikaftonen.

Sen är frågan om vi kommer nöja oss med en promenad i parken lite då och då? Kanske kommer våra krav på en värdig ålderdom stiga ganska rejält mot kraven som dagens åldringar har. Vad tror ni, hur kommer det se ut på ålderdomshemmen när vi blir gamla tro?

Vaknar av ett fasligt liv utanför sovrumsfönstret, grävarbeten utförs precis utanför mitt fönster. Jag som idag tänkte ta en ordentlig sovmorgon stod inte ut med allt skrap och oväsen så jag fick lov att gå upp. Precis utanför fönstret började det grävas och jobbas redan kl:7.00 imorse och jag är lagom glad på det. Så typiskt. Regnar gör det idag också. Får väl ta och vika tvätt, läsa och dricka kaffe idag och kanske ta en eftermiddagsvila på soffan lite senare.

Nu idag går jag på sommarlov. 1 av 3 år färdigt på högskolan, 60 högskolepoäng inräknade. Det känns så otroligt skönt att jag har fixat detta. Jag som inte trodde att jag skulle fixa högskolestudier har verkligen tyckt om det här senaste året. Jag har växt som människa och känner mig oerhört stolt över vad jag har åstadkommit. Nu har jag sommarlov med inbokade jobbveckor, men lite ledigt nu ibörjan av sommaren som jag verkligen ska försöka njuta av. Sen i höst så startar jag mina Arkeologistudier på allvar.



Nu börjar jag sommarlovet med att läsa Hungerelden av: Eriksson & Axlander/Sundquist.

foto:jag

Nu börjar min blogg likna en trädgårdsblogg och det är absolut inte meningen, men vad ska man skriva om.

De senaste veckorna har jag haft svårt för att komma på bra, intressanta och spännande inlägg och då blir det balkong- och trädgårdsinlägg. Men det finns så mycket annat som jag skulle kunna skriva om, om jag bara visste vilka som läser här och vilka som inte gör det, om jag säger som så. Jag kan bara med enkla ord berätta om hur jag har det på jobbet men någon närmare förklaring och berättelser kan jag inte ge, skolan ligger just nu i träd - en lektion kvar och sedan är det sommar, familjen vill jag inte lämna ut här så alla funderingar kring olika saker får stå tillbaka, så ja då blir det gurkplantor och annat som får trängas om utrymmet.

Kanske dags för en liten bloggpaus - jag vet inte riktigt, kan inte bestämma mig...

Känner mig lite trött och ska snart krypa ner i sängen. Jobbade extra idag också eftersom en tjej behövde åka till doktorn med sin son, självklart ställer man upp och jobbar lite då. Så jag jobbade 6.45 - 12.30 och sen var det dags för studentmottagning.

Min systers mellanson tog studenten igår och idag var det studentmottagning. Grattis S, bra jobbat! En mycket trevlig stund med ena halvan av släkten, god mat och mycket prat.

Men nu har det tagit ut sin rätt och jag är så trött så nu är det dags för sängen. Jobbar även imorgon men då kväll.

Angående bilden på förra inlägget: Det är en bild ifrån min mammas och (styv)pappas växthus, det är alltså inte min balkong. jag ska försöka fota min balkong imorgon så ska ni få se hur den ser ut. Sov gotta alla fina.

Nu ska jag njuta i solen en stund på balkongen och sedan blir det jobb ikväll. Ska bli trevligt att jobba lite, jag gillar verkligen det här jobbet märker jag. Men vi får se om jag säger samma sak efter att jag har jobbat 6 veckor i sommar, då kanske jag är mer trött än glad, men det återstår att se.

Idag tog jag bussen till koloniträdgården som mina mamma och (styv)pappa har. Det är så skönt att sitta där ute i trädgården och bara ha det lugnt och skönt. Koloniträdgårdar är som små oaser mitt i en storstad. Fågelkvitter, gräsklippare och lekande barn är det enda som hörs, borta är trafikbruset, tunnelbaneljudet och det allmänna stadsbruset.

Ibörjan av hela kolonin så ligger detta fina hus som jag tycker liknar "Villa Villerkulla" lite grand.

 

Just nu är det fullt av blommor så ni får en bildbomb.

     

     

     

Jag försökte ta en bild på min mamma när hon gick "landsvägen" bort, men nja bilden blev sådär, svårt att fota någon i farten.


foton:jag