madredetres

Boken Fasanjärgarna är utläst. "År 1987 hittas ett syskonpar brutalt mördade i en sommarstuga. Polisens utredning pekar på att mördaren finns bland en grupp unga internatskolelever, som kommer från några av de mest välbärgade familjerna i Danmark. Men bevisen är inte starka nog och utredningen läggs på is. Nio år senare erkänner en av de misstänkta att han låg bakom morden. Därmed anses brottet vara uppklarat."- lånat från bokus. Och nja jag tyckte den var så där, den får en 4:a av mig av 5 möjliga, för språket och storyn var bra men sedan var det några grejer i händelseförloppet som blev lite knasiga. Det jag tänker främst på var en grej med en polis som var korrupt och som den andra polisen bara liksom "kommer" på så där utan problem. Sådant stör jag mig på. Jag vill veta varför de kommit på sådana saker... Jag vet jag är kinkig när det gäller böcker.


Men jag ramlade på en ny författare för ett tag sedan. Jag fick ett presentkort av mina föräldrar när jag fyllde år på Akademibokhandeln. Så nu har jag äntligen köpt Grannen på pocket och sedan blev det två pocket till av en författare som jag inte hört talas om förut.

Elly Griffiths heter hon och hon skriver deckare med en arkeolog som huvudperson. Jag har precis börjat läsa Flickan under jorden och jag är redan fast. Den är spännande och rolig. Rolig för mig därför att hon skriver mycket om arkeologi - järnåldern är hon visst specialist på och på ben (människoben). När hon inte kan somna på natten ligger hon och räknar järnåldersgravar och detta finner jag mycket roligt. Eller skämten om arkeologer som dyker upp ibland, bland annat: Arkeologer gör det på djupet eller Arkeologer gillar dig bättre ju äldre du är.