madredetres

Usch jag avskyr att gå till tandläkaren - har helt klart tandläkarskräck och har nog alltid haft det. Minns en sådan elak tandläkare som jag hade när jag var liten och efter det så är jag rädd. Mina tänder har alltid varit dåliga vilket jag tror bland annat har sin förklaring i min sjukdom som jag hade när jag föddes. Mina tandanlag blev nog utsatta för mycket under mina två första år. Nu vet jag också att reumatismen gör sitt till och försvagar tänderna och alla läkemedel som jag måste ta. Plus då min tandläkarrädsla som gör att jag endast går till tandläkaren när det är riktigt akut.

 

Men nu hade jag bestämt mig - jag skulle fixa min tänder nu. Jag skäms över mina fula tänder och jag har ständig värk i dom och som blivande vuxen (fyller ju vuxen i sommar) så bara kände jag att nu fick det vara nog. Nu måste jag trotsa min rädsla och gå dit. Så jag var där för två veckor sedan och påbörjade saneringen i min mun som inte kommer bli billig - och jag har fler besök inbokade senare i höst. Men idag blev det akut besök.

 

En tand långt bak i munnen som jag har dragits med länge behövde plockas bort. Det tog en timme att få bort den och bedövningen fick fyllas på två extra gånger. Det var verkligen inget roligt besök idag. Men till slut släppte tanden sitt grepp och här sitter jag nu med bedövning sedan mer än 4 timmar tillbaka. När ska den släppa tro? Jag får ju dricka nu och äta "mjuk" mat men jag kan inte på grund av bedövningen - litar inte på att jag inte biter mig i kinden och tungan.

 

Jag förstår inte varför tänderna inte kostnadsmässigt går ihop med kroppen. Hur kan det komma sig? Det är ju svindyrt att gå till tandläkaren och fixa sina tänder.Men jag har nu bestämt mig - det kommer bli kostsamt och det kommer bli obehagligt - men jag måste fixa det här nu. Jag vill inte behöva gå runt och ha ont konstant längre och jag vill slippa skämmas för mina tänder och mitt leende.

 

Behövde få ur mig lite gnäll....