madredetres

Till middag idag gjorde jag laxspett och det är faktiskt första gången som jag gjort det - konstigt nog. Det blev väldigt gott, men alla i min familj gillar inte lax så det blev även fiskpanetter för den som hellre ville ha det. Sen hackade jag upp nya grönsaker så att det alltid finns i kylen, tänk så enkelt. Jag har nu en burk med sallad och gurka och en burk med tomat och paprika, så kan man ta fram dom och blanda ihop en grönsallad direkt, utan hackande och fix. Att jag inte gjort så tidigare... Ska även fixa en burk med morötter i.

Igår kom jag iväg på träningen vid 19 tiden, en ganska perfekt tid kändes det som. Middagen var avklarad ordentligt, det var ganska lugnt på gymmet och jag var inte hemma allt för sent. Det blev 45 minuter kondition (snabb promenad på löpband och cykel) och 30 minuter styrketräning sedan förstås stretch efteråt.

Idag har jag lite texter som ska läsas och som vi imorgon ska diskutera på seminariet och så har jag börjat fundera på ämne/fråga till B-uppsatsen. Mejlade precis min lärare om vilken frågeställning som jag har tänkt mig och han tyckte att den verkade helt okej. Så jag ska spinna vidare på det och se vad jag kan göra av det.

Jag har en liten lätt huvudvärk idag (och igår) vilket jag tror beror på att jag har trappat ner ganska radikalt på kolhydrater i kosten. Ingen diet i den rätta bemärkelsen men lite omjustering i kosten. Började dagen med en omelett, grönsallad, kaffe och Berrocca idag också - det är en helt okej frukost. Jag håller mig mätt ganska länge på det.

Idag har vi föreläsning om vad Vetenskap är. jag hoppas innerligt att det klarnar under föreläsningen för boken vi skulle läsa tills idag var inte lätt att komma igenom. Men man behöver kunna använda vetenskap rätt när man ska skriva uppsatser så det är viktigt men svårt.

Sen blir det ett pass på gymmet ikväll har jag tänkt.

Jag ska försöka dra ner på kolhydrater lite tänkte jag. Inte LCHF för det har jag testat och det fungerade inte för mig, men man kan ju dra ner på kolhydrater på olika sätt. Imorse började jag dagen med en omelett och en grönsallad och det står jag mig på ganska länge - längre än om jag börjar dagen med smörgåsar. Så omelett eller ägg till frukost och en grönsak till det och kaffe - det ska nog fungera. Sen blir det ju knepigt med lunch de dagar som jag är i skolan men jag får packa ner en frukt eller något i väskan och knapra på när jag åker hem, så kan jag äta något när jag är hemma igen.

Jag tänkte mäta och väga mig var fjortonde dag - det känns som om det kan vara lagom. En hel månad kommer jag inte kunna hålla mig och en gång i veckan känns lite tätt. Hur gör ni andra?

Nu ikväll har jag suttit och knåpat ihop en träningslista till min mp3, så nu längtar jag faktiskt till träningen imorgon. Eller okej det gjorde jag faktiskt innan låtlistan också men nu har jag massor av bra låtar att se fram emot under träningen.

Köpte också två handledsskydd idag som jag ska ha på hemma. Mina handleder gör ju så satans ont just nu och jag bara kvider av smärta ibland så nu var det dags för ett par handledsskydd. Dom är inte så snygga men dom är relativt sköna och de ger bra stöd och det är ju huvudsaken - priset var helt okej också. Men ska jag ha ett par ute så måste de vara mindre, mina händer är så små att fingrarna liksom bara sticker ut lite gran, det ser lite roligt ut faktiskt...

Nu har jag mätt mig - hela kroppen, både högt och lågt och jag har staplat upp allt i spalter så nu kan jag se mina framsteg i och med träningen och en vikt är även tagen. Jag kan säga så mycket som att siffrorna var inte precis de roligaste siffrorna som jag har skrivit upp - men det kan ju bara bli bättre nu, eller.

Imorgon ska jag ha vilodag för det måste man också ha, eller jag vet att jag måste ha det för annars blir min reumatism väldigt bråkig med mig. Så imorgon blir det nog plugg hela dagen.

Ja imorgon lär kroppen skrika av träningsvärk, som tur är så är den smärtan "skönare" än den reumatiska värken så det brukar gå att stå ut ganska bra.

Jag påbörjade min träning igår. Körde på ett gymkort nere på Sats och var ner och tog ett konditionspass redan igår kväll och idag hade jag introduktion inbokad. Träffade en trevlig tränare som la upp ett personligt program till mig och visade mig runt och hjälpte mig ställa in maskinerna så att de passar mig. Innan mötet med min PT (kändes nästan som ha en iaf) så promenerade jag snabbt på löpbandet i 30 minuter och medan han skrev ner ett träningsschema till mig så cyklade jag i 10 minuter. Sen körde vi igenom alla maskiner men inte hela programmet, jag ska köra 15 repetitioner * 3 på varje maskin två gånger i veckan tyckte han var lagom att börja med och gärna sedan två gånger endast kondition per vecka. Jag har tänk försöka komma ner till gymmet ungefär varannan dag så det blir ju träning 3 dagar ena veckan och 4 dagar andra veckan.

Jag är ju så där att när jag väl börjar med en sak så kör jag 120% jag kan inte börja lagom, så det är bara att köra på. Jag har lärt mig att leva med det. Ska försöka inhandla en bra träningskalender i veckan som kommer så att jag får lite koll på träningen och även motivation när orken tryter.

Sen ska jag leta fram vårt måttband och köra en genommätning av kroppen idag eller senast imorgon (beror på när jag hittar måttbandet) så att jag vet utgångsläget på min kropp. Även en vikt ska tas såklart.

Nu har jag köpt ett träningskort på SATS i Farsta - måste investera i mig själv. Måste faktiskt ta mig råd med det. Så igår bestämde jag mig och idag tecknade jag avtalet - första månaden gratis, billigare medlemsavgift just nu och 20% rabatt eftersom jag är student. Snabbt ska det gå. Nej men jag har velat börja träna enda sedan jag slutade på Friskis&Svettis men inte tyckt mig ha råd med det. Men om jag ska orka vara med på en hel utgrävning i maj så gäller det att jag tränar upp mig och går ner några kilo i vikt. Så imorgon kl:14.30 har jag mitt första inbokade pass och vem vet - kanske smyger jag ner för en runda ikväll det är ju öppet ända till kl:21.00 ikväll.

Igår damp det ner ett brev från FK (Försäkringskassan) angående vår ansökan om vårdbidrag. Alla läkarintyg, bifogade meddelanden och annat var nu registrerade och vi kunde vänta oss ett svar inom sex månader. Alltså allvarligt, FK har som policy att svara - ha utrett färdigt - ansökan om vårdbidrag inom ett halvår står det. Hur kan det vara möjligt att det kan få ta så lång tid? Visst jag vet att man får pengarna retroaktivt om man får det beviljat men endå, sex månader. Det kan hinna hända mycket under sex månader. Ja men det är väl bara att hoppas på att det INTE ska ta sex månader innan vi får svar då. Jag får väl vänta några veckor och sedan ringa upp handläggaren och kolla. Eller hur hade ni gjort? Ringt typ nu direkt? Väntat tills det kom av sig självt? Eller ringt om några veckor?

När jag var in och läste hos Phantazia/Celine igår så såg jag att hon hade vart och fyndat billiga sängkläder på Jysk, Jysk hade visst en kampanj nu den här veckan på sängkläder vilket jag helt hade missat. Så idag hoppade jag av bussen i Högdalen och tog en tur in på Jysk och hittade lakan till halva priset. Sex stycken lakan blev det, underlakan. Eftersom min två äldsta döttrar har varsin bred säng (120 cm) så har det blivit så att dom har tagit våra (makens och mina) lakan till sina sängar så när vi då ska bädda rent så har vi helt plötsligt inga lakan till vår 160 cm säng. Men nu kommer vi ha det. jag köpte nämligen fyra lakan som kommer passa döttrarnas sängar och dom blev hel vita och så köpte jag två lakan till vår säng som är mer "off white" i färgen så kanske det går att hålla i sär dom...

Nu har vintern och kylan kommit och det känns i kroppen. Om nu bara vintern kunde stanna en stund så att kroppen kan hinna få vänja sig. Visst gör det ont nu när det är kallt och snöigt men det är bättre för min kropp att ha det så här än att ha det kallt och vintrigt ena dagen blaskigt och blött andra dagen...

Just det, jag pratade med min lärare igår om att kunna åka i väg fyra veckor på vårdresa under tiden man studerar på högskolan. Hon tyckte att hösten som kommer borde fungera bäst eftersom det är då vi har C-uppsats. Har man bara valt "ämne", fått till sin frågeställning, hittat den litteratur som man behöver och har gjort en första genomgång med sin mentor/handledare så kan man egentligen sitta vart som helst och skriva eller läsa. Så hon tyckte absolut jag skulle söka vårdresa till hösten. Så det ska jag göra. Känner att jag och min onda kropp skulle kunna behöva det. Så då är det bara att hoppas på att jag får det beviljat.

Igår började Arkeologi B och om fem veckor ska B-uppsatsen påbörjas. Jag hoppas att vi får förslag på ämnen redan imorgon, vår lärare skulle försöka få fram lite olika ämnen/frågor vi kan skriva om. Jag vill ju vinkla det från ett genusperspektiv men jag får se om det kan gå. Det borde fungera om man har en frågeställning som är ungefär: vad gjorde att vissa mänskliga lämningar blev klassade som män när vi idag vet att det var kvinnor som hittats? Eller ja typ så. Främst tänker jag på Bäckaskogskvinnan som man länge trodde var en pojke eftersom det fanns fiske- och jaktredskap i graven, eller de rikt utsmyckade vikingagravarna som man fann på Island och sa var fynd från rika vikingamän men som man nu har upptäckt var kvinnor (hittar tyvärr ingen bra länk till detta - letar vidare).

Och så har vi fått ett datum på när vi ska ut på fältarbete - alltså arkeologisk utgrävning. Den 19/5 - 27/5 ska vi vara ute, nio dagar i streck. Vi ska få vara med och gräva i Nyköping. Jag återkommer såklart om detta!

Men nu ska jag sätta mig i soffan igen och läsa om genus inom arkeologin, en väldigt intressant bok som vi har till den här delkursen.

Senast imorgon kväll ska tentan vara inskickad men jag är egentligen färdig redan nu - så jag borde skicka in den nu. Men det finns alltid en liten risk att man vill lägga till något och när man väl skickat in den så går ju inte det. En annan risk med att ha den "liggande" är att man/jag lätt kan få för mig att gå in och ändra i en redan bra text och på det sättet ta bort bra saker. Att det alltid ska vara så svårt att bestämma sig för när tentan är färdig och det är dags att skicka in den....

Jag har fortfarande tentaskrivning här hemma och just nu flyter det på ganska bra. Jag har snart svarat på alla frågorna så då ska jag sammanställa allt, lägga till eller dra i från och fixa in alla referenser där de ska vara. Så just nu känns det ganska bra.

Ska försöka ta en promenad senare och även titta in på centrum för att handla lite. Vi hörs väl senare...

Just nu så cirkulerar det runt en gammal artikel på FB - den är väl drygt fem år gammal - och den gör mig så förbannad. Det spelar ingen roll att den är fem år gammal anser jag om människan som har skrivit den fortfarande anser att det hon säger i den stämmer.

Det är proffesorn Annica Dahlström som anser att pappor inte ska ha hand om sina barn innan barnen är 3-4 år gamla eftersom män inte har samma mjuka handlag med spädbarn som mammor. Det kan skada barnet anser hon ifall pappor tar huvudansvaret för de små barnen och t. ex är papplediga. Hon anser att självmorden som hon säger har ökat lavinartat bland tonåringar beror på att mammorna har lämnat ifrån sig sina barn förtidigt - till papporna.  Och vet ni jag blir helt rasande när jag läser det här. Nu vet jag att hon har yttrat sig om andra helt horribla saker också som en del anser vara värre, men vad hon egentligen menar är ju att män är som djur och att män inte har några känslor.

Mina döttrar har den finaste och mest känslosamma pappa som finns, han har haft den absolut första kontakten med alla tre döttrarna eftersom dom alla tre är födda med kejsarsnitt. Han har satt på den första blöjan på alla tre, han har burit, vaggat och tagit hand om dessa små helt nyfödda flickor med en varm och varsam hand medan jag låg på operationsbordet och han har med mjuk och fin hand sedan lagt dom hos mig när jag varit sängbunden. Han har aldrig varit hårdhänt eller slarvig med våra döttrar. Han har varit pappaledig med alla tre döttrarna och detta har gjort att dom lika väl kan vända sig till honom vid problem som till mig, han har alltså ALLTID varit en helt underbart närvarande pappa.

Och jag undrar bara: vilka män är det som den här professorn menar? Vilka män har hon träffat på i sina dagar? Hur är papporna till hennes barn (för visst har hon väl barn) och vad tycker dom i så fall om hennes forskning?

Och tänk den hemska tanken om en mamma skulle bli allvarligt sjuk eller dö när barnet/barnen var små - alltså under 3 år, vad ska pappan göra då anser Annica Dahlström? Anser hon att den pappan ska ge ifrån sig sitt/sina barn då bara för att mamman inte kan ta hand om barnet? Skulle inte det vara med traumatiskt för barnet?

Alltså jag fattar inte hur denna människa tänker och önskar verkligen att jag kunde fråga henne....

Ja då är det dags för A kursens sista hemtenta och för tillfället så flyter det på ganska bra. Imorse när jag skulle börja så gick det inte alls, jag bara började göra andra saker hela tiden - som att glo på tv och plocka disk/tvätt. Men den tog jag mig i kragen och nu har jag faktiskt svarat lite löst på fyra av sju frågor så det går framåt. Men sen ska ju allt renskrivas och fyllas på men det finns en förhoppning att jag kanske slipper sitta hela helgen i alla fall. På måndag kväll ska tentan in, samma dag som B kursen börjar. Så nu återgår jag till min tenta, jag kanske inte är så synlig på några dagar - eller så blir jag väldigt synlig bara för att jag inte ids skriva tenta...

Idag var jag in till skolan för registrering på Arkeologi B kursen som startar på måndag. Imorgon ska vi ha en muntlig redovisning om ett ting, en byggnad eller en företeelse som vi tycker borde kulturminnesklassas sedan får vi hemtentan också imorgon. Jag har valt kassettbandet som det ting som jag tycker att vi borde kulturminnesklassa - det ska bli spännande imorgon att höra vad alla andra har valt. Idag slog det mig att jag snart har läst 90 poäng på högskolan och jag som alltid har gått runt och trott att jag INTE skulle fixa att plugga på högskola. Men så bestämde jag mig - om man ska pusha sina döttrar i att dom kan allt bara dom vill så måste ju man själv kunna allt bara man vill, eller hur. Vill man att ens döttrar ska tro på sig själva och få bra självförtroende så kan man inte gå runt och inte tro på sig själv för vad ger det för bild egentligen. Barnen gör ju som vi gör och inte som vi säger....

Sen bar det iväg till Astrid Lindgrens Barnsjukhus igen. Min äldsta dotter går även hon hos barnreumatologen där (min mellan dotter också) och nu eftersom hon är 18 år så måste hon bli remitterad till en vuxen reumatolog. Men innan dom ville skicka remissen så ville dom kolla dotterns höfter eftersom hon har besvär ifrån dom i form av värk och klickande känsla. Så idag var vi på ultraljud av höfterna och de såg att det fanns vätska runt ledkapseln. En magnetkameraröntgen är också beställd så den hoppas vi att vi får tid för ganska snart. Och ja även fast hon nu är vuxen och 18 år så följer jag med henne om hon vill och det ville hon.

Nu är bilagorna skrivna till ansökan om vårdbidrag, drygt fyra A4 sidor fick vi ner. Så nu idag är alla papper inskickade. Som Marlene skrev i en kommentar så betyder intyget från läkaren mest så jag hoppas på att intyget därifrån är helt okej, det vet ju inte jag för jag har aldrig behövt söka sånt här förut. Men läkaren hade skrivit utförligt vilka "problem" vi har och vilka merkostnader vi har - så jag får ju hoppas på att det räcker.

Sen var jag iväg imorse och tog ett gäng blodprover - 9 rör tog dom. Det var många tester som min reumatolog ville skulle göras. Det var de gamla "vanliga" proverna, sedan tillkom glutenprov, vitaminer och mineraler prov - typ B12 och liknande, och sedan var det något mer som jag har glömt. Men jag skulle vara fastande inför provet så nu när det är taget och jag är hemma igen så ska jag äta frukost och dricka kaffe.

Sen ska jag snart ge mig iväg igen - läkarbesök med yngsta dottern står på schemat. Vi ska diskutera hennes sömnproblem och kanske kan vi få hjälp med den via någon medicin, det återkommer jag med ikväll. Sedan efter läkarbesöket så ska jag iväg till skolan och ha seminarium, ett obligatoriskt seminarium som vi har fått ett gäng frågor till som vi skulle besvara men som jag inte har besvarat ordentligt, usch skäms på mig. Förhoppningsvis så kommer jag för tidigt till skolan så att jag kan sitta där och gå igenom frågorna.

Så var det dags för real-life hos Yohanna igen, den här gången handlar det om matlagning.

Hemma hos oss så är det oftast jag som planerar, inhandlar och lagar maten. Men ibland, någon gång per vecka, så lagar någon av de äldsta döttrarna maten och ibland mannen min. Ju äldre barnen blir desto oftare lagar mannen min maten, kanske beror det främst på att maten inte behöver färdig lagad och uppäten innan Bollibompa längre - utan vi äter något senare nu när barnen är större och då hinner mannen laga maten även om det är vardag. Annars är det jag som oftast är hemma först och därför påbörjar maten i lagom tid.

Men det är nog jag som lagar onyttigast mat här hemma, jag är en sån där som gärna skvätter i lite grädda bara för att liksom, eller tar extra mycket smör bara för att det är gott - medan mannen och barnen är snålare med kalorierna när de lagar mat. De anser att lagar man i teflonpanna så behövs knappt inget fett och grädde behövs inte utan en skvätt mjölk går lika bra. Så egentligen tror jag att vi alla här hemma skulle må bättre om jag INTE stod för den mesta matlagningen - eller så får jag helt enkelt försöka skärpa till mig.

Disken turas vi om med. Ibland tar jag allt, ibland tar mannen allt, ibland tar döttrarna allt - en mycket bra fördelning tycker jag.

Men jag provar gärna nya recept och nu har jag samlat på mig en massa häften med typ viktväktarmat från tidningen MåBra så nu tänkte jag börja experimentera med dom recepten. Jag ska försöka skriva veckomatsedel och planera inköpen lite bättre så kanske även jag kan börja laga lite nyttigare mat.

Nu har jag inhandlat en ny träningsmaskin, av typen crosstrainer. Mannen fick fick hjälpa till att bygga ihop den för den där beskrivningen som följde med var inte världens enklaste. Jag har testat den nu och orkade 5 minuter, hahaha... Men jag får väl börja med 5 minuter lite då och då och sedan öka. Den tar i alla fall på benen, flåset kommer igång och hela överkroppen får sig en genomkörare. Recension kommer väl senare då om några veckor när jag testat den ett tag och kan säga vad jag tycker.

Satt och skrev ett seriöst mejl till en av döttrarnas lärare och höll på att avsluta mejlet med Kram... Tur jag han se det innan jag skickade iväg det - hade ju kunnat bli lite lätt pinsamt annars. Men med alla dessa fina kommentarer som blir till alla bloggare så liksom hänger Kram med. Är det så för er också?

Och bloggskadad är man väl när man ska fota allt också. Det går ju inte ens att gå ut på promenad utan att mobilen åker fram och tar kort...

Tack Yohanna för peppen att ta tag i morgonpromenaderna igen. När familjen hade kommit iväg till jobb och skola så drog jag på mig gympabyxor, munktröja och gymnastikskorna och gav mig iväg ut på morgonpromenad. Men fy det var isgata ute, jag fick mesta dels gå som Bambi på hal is. Vet inte hur mycket motion jag fick utav den här promenaden fast i och för sig så fick jag ju balansträning under hela promenaden. Jag fick ju spänna höfter, lår och bål för att inte halka runt allt för mycket, så lite nytta gjorde den nog. Jag var ute i en och halv timme men då handlade jag middagsmat också på vägen hem, så promenaden blev nog lite drygt en timme. Enligt I form´s sida så blev det 3,5 km - inte den bästa rundan man kan ta fast bättre än ingenting.

Ja nu ska vi försöka ansöka om vårdnadsbidrag hos försäkringskassan och det verkar inte vara det enklaste precis. Vad ska man skriva? Hur ska man skriva? Hur mycket ska man skriva? Nej jag får nog ringa FK och se om jag kan få prata med någon som har hand om just vårdnadsbidrag och se om jag kan få lite hjälp i allt i fyllande av papperna. För visst ska man söka det om man nu kan och läkaren på utredningscentrat tyckte absolut att vi skulle ha vårdnadsbidrag...

Sen måste jag börja komma igång med någon sorts motion. Morgonpromenader skulle ju vara superbra men det är svårt att komma iväg på morgonen nu när barnen är stora och inte behöver lämnas på dagis eller skola och när vädret är som det är under vinterhalvåret så känns det inte så lockande att ge sig ut när man är precis nyvaken. Just nu regnar det - känns som om det har regnat hela vintern faktiskt - och det tar emot att klä på sig och ge sig ut i detta väder när man inte "måste". Jag funderar på att köpa en motionscykel eller en crosstrainer. Har ni något dylikt? Vilken skulle ni rekommendera - motionscykel eller crosstrainer? Jag/vi vill ha en "maskin" som tar liten plats och som hela familjen kan använda, gärna faktiskt framför tv´n.

har börjat lägga om min kost lite - lite smygande den här gången. Jag tror att om man inte är allt för drastisk så kan det gå bättre att hålla det i alla fall för min egna del. Jag vet att om jag ändrar på en ovana allt för drastiskt så ramlar jag tillbaka sen igen och ovanan finns kvar. Känns bättre att liksom smyga bort ovanan....

Jag tror att någon har bytt ut min yngsta dotter under natten - så pigg och glad som hon är nu idag på morgonen har jag aldrig sett henne så här tidigt. Tänk vad lite bra sömn kan göra underverk och ja kan man inte somna av sig själv kanske man måste ta till hjälp - tål att tänkas på även i fortsättningen.

Med en helt ny diagnos som vänt upp och ner på vårt liv så ser jag nu en ljusning i hur vi alla i familjen börjar hitta vår roll i det hela och vi har blivit liksom mer samspelta. Visst får vi våra utbrott och visst kommer tankarna och tröttheten ibland som ett brev på posten men det är mycket bättre att veta och att utifrån det kunna göra något. På måndag blir det läkarbesök och då ska vi diskutera sömn - vi måste få ordning på sömnen och om det så kräver någon substans för att få somna och sova i vettig tid - ja då får det bli så. Jag/vi har släppt sargen och ber nu om hjälp... Och bara vetskapen om att det kanske finns bra hjälp att få gör livet lättare att leva.

Besöket idag hos läkaren gick bra, inget synligt som var fel men ett x antal tester gjordes/togs och dessa får jag svar på om drygt tre veckor. Tyvärr var inte min reumatolog tillgänglig så hon kunde inte kika på mina händer så jag får stå ut tills jag har besök hos henne den 8 februari. Om jag inte försöker mig på en telefontid, jag får se hur jag gör - just telefontider blir så knasiga tycker jag när man ska försöka beskriva något utslag eller någon svullnad.

Men imorgon bär det iväg till skolan så nu är jullovet definitivt slut. Egentligen började skolan i måndags men eftersom jag skulle vara fastande hela måndagen och sedan idag fram till undersökningen och till på köpet skulle dricka sådan där äcklig Phosforal så stannade jag hemma i måndags, kändes som om det var bäst liksom. Men som sagt imorgon drar det igång på allvar igen...

Aj aj aj så ont i mina händer och handleder jag har, även armbågarna värker. För några månader sedan så slutade jag med Methotrexatet, min reumatiker läkare och jag var lite osäkra på om det verkligen hjälpte mig - men nu med facit i hand så gjorde det nog det. För redan efter några veckor utan Methotrexatet så började armbågarna värka och fingrarna att svullna upp, sedan runt jul så har det börjat värka i händerna och handlederna och jag har fått som blåsor på fingrarna och i handflatorna (det har jag haft förut och det kan tänkas vara PPP enligt en läkare på Vintersol). Och nu värker händerna och handlederna något fruktansvärt och jag kan inte sträcka ut fingrarna ordentligt, dom ser ut som prinskorvar. Samtidigt har jag efter avslutad Methotrexate behandling gått ner några kilo i vikt utan att ha ändrat matvanor ett endaste dugg så jag är lite fundersam på hur jag ska göra. När jag tar Methotrexate så blir jag illamående och knasig och då äter jag för att dämpa illamåendet - jag vet det är helt fel - men så gör jag för att stå ut. Och eftersom illamåendet nu är borta så har jag nog ätit mindre utan att jag ens har tänkt på det. Upptäckte nämligen att jag helt plötsligt kunde knäppa en kappa som jag köpte förrförra vintern och som jag då inte ens kunde knäppa med våld - så den har bara hängt i hallen och hånat mig.

Imorgon ska jag göra en Koloskopi för att se om man kan hitta någon orsak till min jobbiga mage,  jag gjorde en Gastroskopi precis innan jul och på den fann man inget konstigt. Jag ska inte tråka ut er med min knasiga mage - men jag ska göra denna undersökning på samma läkarmottagning som jag har min reumatolog på så jag ska se om jag kan få träffa henne en liten stund och bara visa upp mina händer. Jag hoppas innerligt att hon är där för jag skulle nog behöva behöva visa upp dessa tjocka och krokiga händer nu när de är som värst.

Och idag och imorgon så får jag endast dricka klara drycker och helt utan kolsyra jag ska alltså fasta och jag vet hur jag blir utav att inte få äta. Jag blir så jäkla sur och irriterad att ikväll får jag nog stänga in mig i sovrummet med en film eller en bok så att den övriga familjen får lite lugn och ro....

Tänk lika trevligt och mysigt som det är att sätta upp julen lika trevligt och mysigt är det att städa bort den. Nu är granen borta, jultomtarna har fått åka ner i kartongerna igen, allt julpynt är nerpackat och nu är det väl egentligen bara skura golven och fixa det andra kvar.

Men min mage är satt ur spel så jag får se hur mycket jag orkar fixa. På tisdag ska jag göra en undersökning av magen så måndag och tisdag lär den vara endå mer satt ur spel. Denna j***a mage. Jag hoppas nästan att dom hittar något fel som det kanske finns något att göra åt. För som min mage är nu är det bara jobbigt. Men inget mer prat om min hemska mage...

Jag ska försöka ta mig ner till centrum idag och handla lite, jag skulle vilja hitta lite kläder på rean men jag har inte lyckats än. Jag fick julklappspengar av mannen min som jag skulle köpa kläder till mig själv för så jag måste ju hitta något tycker jag. Tyvärr har H&M här nere i centrum tagit bort sin BIB collection, nu är det bara deras trendiga kläder som finns där i små storlekar. Så jag får nog försöka ta mig in till stan för att hitta något som är snyggt och som sitter bra vilket inte alltid är det lättaste.

Idag var det köket som gällde igen - jag skulle ta förmiddagspasset och jobba mellan 7-13 vilket kändes som en helt okej arbetstid. Problemet vara bara att h*n som skulle ta över efter mig kl:13 inte kom fören 15.30.... Ursäkten var att h****s barn hade varit hemma idag eftersom det var helgdag och då kunde h*n inte komma tidigare. Ja knepig ursäkt va? Inte hade h*n informerat någon om det heller (eller ringt avdelningen) och jag kände att det var inte helt okej att lämna ett kök med disk och de boende utan fika så jag stannade till h*n kom. Ibland är jag dumsnäll jag vet men det känns som om man sätter andra i klistret om man lämnar sin "post" innan den andra tar över.

På måndag kommer jag ringa till hon som har hand om bemanningen för dessa 2,5 timmar som jag jobbade över vill jag gärna ha övertidspengar för, inte bara vanlig timlön. Jag menar jag var ju kvar på jobbet 2,5 timme utan framförhållning alls... Så nu är jag ganska trött och mör i kroppen så imorgon blir det vila och så ska jag läsa ut min bok. Jag har börjat läsa Änglamakerskan med Camilla Läckberg och jag gillar den egentligen inte men jag vill veta hur den slutar. Jag tål inte hon Erica i boken som lägger näsan i blöt i allt polisarbete och hennes make som berättar allt om polisarbetet hemma - jag hoppas innerligt att det inte är så i det verkliga livet. Att polismännen berättar allt om deras uppdrag hemma för fruar och andra släktingar. men hon brukar få till bra intriger och berättelsen i sig brukar vara bra - men sedan är det karaktärerna som jag inte gillar och hennes lite platta trista språk. Men jag kommer i alla fall läsa ut den....

Idag hade jag kökstjänst på jobbet - jag jobbade alltså som ni förstår nere i de boendes kök. Där nere i matsalen så sitter det uppförstorade foton på väggen som visar bilder från Stockholm förr. Dom är så vackra och idag gick jag runt och fotade dom så jag kan visa er hur fina de är - tyvärr hänger det julpynt (julgranskulor) mitt i varje bild och fråga mig inte varför de har gjort så för det vet jag verkligen inte...

Vasamuseet fick sig en påhälsning utav oss igår. Vad stor utställningen runtomkring Vasa har blivit - mycket större sedan sist vi var där. Drygt två timmar gick vi runt och kikade på allt - 7 våningar högt (nästan) har det blivit. Med olika utställningar på varje plan och mitt i allt så tronar Vasa skeppet.

Jag fick en utmaning av Barnens hjältar.

1) VAD GJORDE DU FÖR TIO ÅR SEDAN?

Jag var trebarnsmor (tjejerna var 8 , 6 och 3 år)och gick jag en utbildning till Apotekstekniker. Jag har skolat om mig några gånger redan i mitt liv...

2) VAD GJORDE DU FÖR ETT ÅR SEDAN?

Jag hade läst min första termin på Södertörns Högskola och var helt överväldigad att jag faktiskt hade klarat av en hel termin på högskolan, det hade jag inte riktigt trott om mig själv.

3) FEM SNACKS DU GILLAR?

Chips, Ostbågar, Lakrits, Kakor och Choklad.

4) FEM SÅNGER DU KAN HELA TEXTEN TILL?

18 and life (Skid Row), I was made for lovin´ you (Kiss), de flesta texterna med Melissa Horn t.ex, Lät du henne komma närmare, Jag får liksom ingen ordning (Lars Winnerbäck) Många barnvisor som jag sjöng för tjejerna när de var små t.ex Bäbä vita lamm.

5) FEM SAKER DU SKULLE GÖRA OM DU VAR MÅNGMILJONÄR?

Betala av alla lån, köpa ett hus eller en lägenhet, ta körkort och köpa bil, öppna sparkonto till döttrarna och ge dom en rejäl slant där, resa utomlands (gärna bjuda med hela familjen/släkten)

6) FEM DÅLIGA VANOR?

Biter på naglarna, äter för mycket, snarkar, är ganska lat och skjuter gärna upp saker som måste göras till sista stund.

7) FEM SAKER DU GILLAR ATT GÖRA?

Umgås med min familj, sova, läsa böcker och tidningar, laga mat och bada.

8) FEM SAKER DU ALDRIG SKULLE KLÄ DIG I, ELLER KÖPA?

Färgglada kläder (har mest svart och grått), tighta kläder som sitter åt, stringtrosor, kortkort (hade jag som tonåring), "tantkläder".

9) FEM FAVORITLEKSAKER?

Min mobiltelefon, min dator, tv´n, - sen vet jag inte faktiskt....

10) TIO PERSONER JAG VILL SE GÖRA DEN HÄR UTMANINGEN:

alla som vill anta utmaningen får gärna göra det. Kommentera gärna här så jag sen kan gå in och kika på era svar...

I år firade jag Nyår på jobbet (känns det som), jag jobbade kväll igår på Nyårsafton och dag idag Nyårsdagen.

Igår kväll dukade vi upp med päroncider, ost, kex, vindruvor, chips och annat smått och gott. De boende som inte orkade eller ville komma ut i samlingsrummet fick in en bricka på rummet med lite smått och gott och det uppskattades mycket.