det här med att ta emot komplimanger...

Jag har väldigt svårt för att både ta emot komplimanger och kritik vilket är ganska jobbigt och trist faktiskt. Det vore ganska skönt om man kunde ta åt sig av en trevlig komplimang eller ta till sig en saklig kritik utan att ta åt sig och ta det personligt och bli ledsen.

Jag fick i alla fall en riktigt fin komplimang idag på jobbet. Jag har nu börjat jobba mer och mer nere på Demensavdelningen - förut har det varit Korttidsboendet jag vart på och är fortfarande ibland. Men nu är jag alltså mer och mer nere och jobbar med de dementa, jag har ingen demensutbildning utan tar de boende med sunt förnuft och en hel del tanke på hur jag gjorde med döttrarna när de var små. De dementa beter sig ofta som barn faktiskt.

Oj nu "flummade" jag ut - det var ju det där med komplimangen. Jo det var en arbetskamrat som sa till mig att hon hade blivit så glad när hon sett mitt namn i schemapärmen. Hon hade blivit så glad sa hon för att hon gillade att arbeta med mig för jag lyckades alltid ta det så lugnt, jag stressade visst aldrig upp mig och jag tycks alltid veta vad jag ska göra - jag "ser" vad som ska göras och gör det sa hon. Och ja det har hon nog faktiskt rätt i. Jag brukar aldrig stressa upp mig på jobbet, hur mycket det än blir. Kanske beror det på alla år inom vården som jag har i bagaget, jag vet att om man stressar upp sig så brukar det oftast bara bli värre. Bättre då att ta det lugnt och bara jobba på, sakta men säkert. Och att "se" vad som ska göras, jo det gör jag, ofta handlar detta om disk, tvätt eller bara allmänna vardagssaker som ska göras och det är klart jag ser och gör dom.
Samma arbetskamrat kom sedan senare idag och berättade att en annan arbetskamrat hade sagt till henne: Åh Marie-Louise måste vi vara rädda om och hålla hårt i, hon är ju så himla bra med de boende och är så lugn och bra och jobba med. Hon tyckte jag kunde behöva få höra att de var andra nere på demensavdelningen som var nöjda med mig. Och vad det värmer att få detta beröm. Men just när jag fick berömmet så visste jag inte vad jag skulle säga utan började prata bort det med att inte är väl jag så bra och bla, bla, bla.... Nästa gång ska jag försöka säga bara: Tack!

Jag märker i och för sig att jag har ett lugnt handlag med de äldre och framförallt de dementa, jag står ut med att svara på samma fråga flera gånger i rad och jag lyckas ofta lirka med dom så att de tar sina mediciner, äter upp sin mat, går på toaletten eller vad det nu är. Detta tror jag faktiskt att jag kan tacka min fina döttrar för. För hur många gånger har jag inte som mamma fått lov att svara på samma fråga tusen gånger och fått lirka så att de skulle göra så som jag ville. Vad är det? Varför då? När ska vi gå/åka/äta/m.m.? Ja alla ni med barn vet jag talar om.


På dessa två avdelningar arbetar jag, mer längst ner nuförtiden, på demensboendet...

Vardag | |
#1 - - madelein - mamma till sex, tillgångar; Autism - ADHD:

Vad härligt att få höra sådant. Vi är lit för dåliga till man att tala om bra saker till varandra tror jag :-)Kram!!

#2 - - Helene:

Ja varför är man så dålig på att ta emot komplimanger !!

Man ska ju bli glad !!

Ha det gott.

Kram Helene.

#3 - - inger stark:

Ta nu komplimangen och inse att du är värd den. Bluddra inte bort den med att du kan tacka dina döttrar. herregud älskade dotter, du är en jättebra mamma och du är jättebra inom vården. Du kan verkligen hantera gamla, dementa människor respektfullt och klokt. Jag ser ju hur du behandlar mamma. Så, sug i dig! Det beror inte på dina döttrar att du är bra, du är bra! Puss o kram älskade dotter!

#4 - - inger stark:

Ta nu komplimangen och inse att du är värd den. Bluddra inte bort den med att du kan tacka dina döttrar. herregud älskade dotter, du är en jättebra mamma och du är jättebra inom vården. Du kan verkligen hantera gamla, dementa människor respektfullt och klokt. Jag ser ju hur du behandlar mamma. Så, sug i dig! Det beror inte på dina döttrar att du är bra, du är bra! Puss o kram älskade dotter!

#5 - - inger stark:

Så där ja, så fick du kommentaren i repris, det var väl för att den skulle gå in ordentligt!

#6 - - Marie-Louise Grimlund:

Hejsan Marie-Louise !



Det tar tid att lära sig ta emot dom.Nu på senare år suger jag i mig allt.Blir nästan arg då ingen nämner att jag är fin i håret.Det finns vissa människor som alltid säger jag ha snygg frisyr.Och då är det samma jag haft i flera år,bara det att det är nytvättat.



Bara se till att de inte utnyttjar Dig.så de ska Dig till att göra mer än Du ska.



Kram Mi

#7 - - Marie-Louise:

Inger Stark: Jaja OKEJ mamma :) Jag är bra! Men mitt tålamod har faktiskt barnen övar upp, så det så. Fast jag var bra inom vården som ung kvinna utan barn också - ja jag vet, det är så svårt att liksom berömma sig själv bara.... Kram älskade mamma.

#8 - - Nett:

Underbara komplimanger, de tycker jag att du skall ta åt dig och njuta av dem. Vet själv hur timanställda som är duktiga är guld värda i sin vikt. Kram

#9 - - ejmis:

Sug åt dig av allt beröm nu!!

Upp