föreläsning på Medeltidsmuseet...

Igår var jag inbjuden till en föreläsning på Medeltidsmuseet som Tina Rodhe höll i - hon är mig även behjälplig med min C-uppsats. Föreläsning handlade om: "mamma, pappa, barn - barnens livsvillkor under medeltiden " under det Medeltida Stockholm/Sverige. Mycket intressant. Jag fick många tips och idéer till uppsatsen hur jag kan gå vidare och vilka källor jag kan leta i men jag fick även tips på vad jag kan använda min utbildning till sen när det är dags att börja jobba.
 
1 av 3 barn dog under spädbarnstiden i det medeltida Sverige. Barnen var myndiga vid 15 års ålder men kunde giftas bort mycket tidigare, för flickor var åldern för giftemål 12 år och för pojkar 14 år.
 
När utgrävningen som sedan skulle bli Medeltidsmuseet utfördes 1978 - 1980 så fann man 7 ton skelett - medelåldern för medeltidens människor var för kvinnor 41 år och för män 44 år. Man fann också leksaker vid utgrävningen: Trädockor, Stenkulor, slungor, astragaler (hälfotsben av får) och olika små instrument. 700 par skor hittades också och det var allt ifrån barnskor till vuxenskor.
 
Bron in till den Medeltida staden Stockholm.
 
Lite bilder från besöket igår.
 
Sen strosade jag genom Gamla Stan i snövädret när jag skulle bege mig hem.
Jag älskar verkligen Gamla Stan.
 
Jag gillar de små gränderna och gångarna som finns överallt.
 
Sen har såklart julpyntningen kommit igång och igår kom första riktiga snön.

14 dagar sedan op...

Ja så har det redan gått 14 dagar sedan operationen utfördes och jag mår fortfarande oförskämt bra. Eller varför säger man så egentligen, det är väl en rättighet att få må bra eller hur? Ja jag mår iaf bra och det fungerar bra med maten/sopporna. Jag har mått sedan direkt efter operationen och jag mår fortfarande bra. Jag känner mig för vad jag kan äta/dricka och har inte än varit med om någon "dumping".
 
Sammanlagd viktnedgång sedan jag påbörjade flytet - så alltså på 4 veckor - är - 8,3 kg. Inte så illa va! Det blir lite drygt -2 kg/vecka och det känns som en helt lagom takt.
 
Jag försöker promenera varje dag och jag är piggare nu än innan operationen, nu vill jag faktiskt börja träna men det måste jag vänta lite med tills efter nyår säger dom som vet. Men jag kan kanske börja lite smått hemma på min crosstrainer snart, jag ska nog ringa sjukhuset om det. För jag vill röra på mig känner jag en ganska underbar känsla.
 
Så det är väl bara att fortsätta på samma sätt nu då... Fortsättning följer.
 
 
Något som jag känner att jag verkligen är sugen på nu är frukt och grönsaker.
Frukt och bär får jag i mig genom smooties men jag skulle vilja tugga på en god sallad.
Det längtar jag faktiskt efter, t.ex en kycklingsallad eller ett äpple.
Annars fungerar det här med maten riktigt bra.

jag fick en julkalender...

Förut när barnen var små så fixade mannen min och jag julkalendrar till tjejerna.
Men nu är ju tjejerna ganska stor så varför inte skämma bort varandra.
 
Jag gjorde en adventskalender till mannen i veckan...
 
 
Och idag fick jag en julkalender av mannen från Body Shop.
Jag har sagt några gånger att jag önskar jag mig den men jag trodde faktiskt inte han skulle köpa den.
Åh nu får jag en härlig present hela december fram till julafton - vilken lycka.
 
Jag suktade efter en sådan här förra året men då han de visst sälja slut -
men i år fick jag en :)
 
Så det får väl bli en julkalender i år igen i bloggen fast då med bilder på vad jag fått i dagens lucka...

nostalgi på film...

Idag efter att min yngsta dotter och jag hade varit iväg till tandläkaren så ville vi se på film -
och hon valde Grease.
 
Åh nostalgi på hög nivå.
Tror dock att hon blev lite irriterad på mig eftersom jag inte kunde låta bli att sjunga med i typ varje låt.
Men roligt hade vi.
 
tell me more, tell me more...
 
Sen fortsatte nostalgin när vi bestämde oss för att titta på Flashdance.
 
 
Så nu är det väl typ bara Dirty Dancing, Haire, Footloose och Fame kvar att se så är 80-talets dansfilmer kompletta.

det blev en adventskalender...

Det som bars hem från systembolaget är nu inslaget och klart.
 
Det blev en adventskalender!
Öppnas endast till helgen därför en adventskalender.
Min man gilla specialöler från typ Belgien m.m. så jag hoppas att den här kalendern faller honom i smaken ;)
 
Så nu blir det en överraskning för min älskade man varje lördag & söndag fram till julafton.

att inte känna sug...

Igår var jag ner till ICA med mellandottern för att handla matsäck till henne
och vi hamnade såklart vid allt plockgodis.
Döm om min förvåning när jag stod och kände noll sug efter godis.
En nästan ofattbar känsla!
Jag som alltid har varit sugen på godis och alltid har kunnat äta godis....
 
nej jag blir inte sugen nu heller när jag ser bilden - underbar känsla.
 
När jag fick barn så lovade jag mig själv att mina barn aldrig skulle bära hem kassar från systembolaget hur ont eller hur mycket jag än själv bar. Det var en grej jag bestämde mig för liksom.
Ska man handla på systemet ska man bära hem det själv typ.
Men igår skedde det som aldrig skulle ske.
Jag ska fixa en överraskning till min älskade man men kan/får inte bära hem det själv -
och det känns konstigt om han skulle följa med in och handla/bära.
Så ja mellandottern fick följa med och ja hon fick bära hem det också.
Jag tyckte att alla stirrade på mig - denna förtappade mamma - fast det gjorde säkert ingen.
Men jag skämdes faktiskt och jag gick emot min egna princip och det känns faktiskt inte helt bra.
 
överraskningen får ni nog se sen när jag är färdig med den. Ni kanske kan gissa vad det är för något ;)

en vecka efter op och minus på vågen...

Så sitter jag här nu och en hel vecka har redan gått.
Vart tar tiden vägen?
 
Allt har gått bra och går bra.
Tack alla fina för era soppförslag - dom behövs verkligen.
Jag ska äta flytande 3 veckor till så lite variation i sopporna är inte helt fel.
 
 
Innan operationen hade jag så tjusiga kläder och fick lite dropp.
Efter mycket om och men kan man säga.
Jag blev Erstas privata nåldyna där ett tag.
9 gånger fick dom sticka mig innan nålen för droppen hamnade rätt.
Ja jag är svårstucken...
Så nu en vecka senare sitter jag här med lite fina blåmärken både högt och lågt på armarna/händerna.
Men det var skönt när väl droppet kunde sättas - lite av törsten försvann i och med det.
 
 
Nu petar jag i mig flytande soppor var annan timme.
Det är nästan en värre matklocka mot när man hade små spädbarn som skulle ammas stup i kvarten.
Promenaderna får jag passa in så de passar mellan mattiderna - men det går bra.
Jag gjorde egen äppelsoppa för någon dag sen och det blev riktigt gott.
Ska göras lite mer idag tror jag. Gott med lite annan smak än nypon, blåbär och yoghurt på de kalla sopporna.
Även lite smoothies slinker det ner emellanåt.
 
Veckans vikt: - 2,3 kg (sedan operationen)

tips på soppor tack...

Jag har total idétorka och behöver er hjälp.
Jag behöver tips på goda soppor - varma som kalla.
Jag ska äta soppor i 4 veckor och behöver verkligen er hjälp.
 
Jag får rysningar bara jag tänker på köpta soppor, möjligtvis kommer det slinka ner någon Keldasoppa
men jag vill helst ha hemlagat, gott och nyttigt.
 
Tack på förhand alla fina läsare <3
 
Jag ska lägga en stor matbeställning imorgon som levereras till dörren på måndag.
Vill ha många tips på vad jag ska handla hem.

livet rullar på...

Nej någon operationshistoria kommer ni nog inte få - är liksom inte riktigt min grej känns det som. Kan bara berätta att allt gått väldigt bra och jag mår oförskämt bra. Var uppe från uppvaket efter endast 40 minuter och uppe och gick direkt. Kanske en av "fördelarna" med att ha reumatism - man/jag är väldigt smärttålig. Jag har en hög smärttröskel och kanske eftersom jag själv jobbat inom sjukvården så vet jag vikten av att komma upp ur sängen snabbt efter en operation. Man får lov att bita ihop liksom - be om mer smärtstillande i värsta fall för att ligga kvar i sängen gör inte smärtan lindrigare i det långa loppet (min högst personliga åsikt).
 
Just nu är livet inrutat i mattider som ska hållas. Jag kan berätta att känslan man får när man blir mätt på 3 skedar flytande  är obeskrivbar. Jag försöker komma ut på två promenader per dag redan nu på ungefär 2 * 30 minuter minst = då får jag min timmes motion och frisk luft. Visst är jag helt slut sen när jag kommer hem igen och jag måste gå ut så att jag inte sabbar mina mattider (kanske skulle ta med mig lite nyponsoppa ut på promenaden nästa gång) men det känns så bra i kroppen när jag lyckats få min promenad. Magen sköter sig utan problem, alla dessa gaser som alla skriver om är inte alls så farliga (på mig alltså - min åsikt) och risken för blodpropp minskar ju drastiskt när man kommer upp och rör på sig. Så det här kommer jag fortsätta med....
 

första duschen..

Första duschen hemma efter en operation är alltid helt underbar -
idag blev den lite mer underbar än andra gånger.
 
Jag tvättade nämligen håret med ett lyxigt schampo och hade en ljuvlig hårmask i efteråt.
Håret doftar underbart och är så lent och fylligt.
Verkligen hårprodukter som jag kommer vilja använda igen.
 
När vi (E och jag) var på bloggmingel senast så fick vi en hårmask vid Grazettes bord.
Det var den produkten jag använde nu ikväll.
 
Wonder Shampoo och  Wonder mask !
 
 
 

allt har gått bra...

Nu är operatonen avklarad och jag mår nästan oförskämt bra. Har redan varit uppe ett flertal gånger och kan gå upp utan problem, har även fått i mig vätska ordentligt. Vi hörs imorgon när jag för hoppningsvis är hemma.
 
 

narkossamtal m.m.

Snart ska jag bege mig till Ersta för lite Narkosprat, sjukgymnastprat och blodprovstagning inför morgondagen. Imorgon kl: 7.00 ska jag infinna mig på Ersta så jag hoppas att operationen sker tidigt på morgonen/förmiddagen. Någon op-tid har jag inte än.
 
Packar väskan med bra-ha-saker och börjar känna mig lite nervös - fast mest är jag fortfarande bara förväntansfull. Nervositeten kanske kommer efter alla möten idag.
 
Efter min lilla tripp till Ersta tänkte jag besöka Stadsmuseet för att leta lite mer information till min C-uppsats. Jag fick förresten VG i senaste delkursen - känner mig så glad och nöjd över det.
 
nu beger jag mig in till den vackra huvudstaden.

snart smäller det...

Om tre dagar ska jag opereras, mitt nya liv ska ta sin början då. Spännande men också lite läskigt så klart.
 
Nu har jag inte tagit mina antiinflammatoriska tabletter och inte heller mina reumatism-sprutor på drygt 10 dagar eftersom man helst ska avstå det inför en operation. Och jag vill ju slippa komplikationer så jag lyder. Men attans vad det känns i kroppen nu. Främst i fingrarna/händerna och fötterna. Händerna är svullna och ömma och jag kan knappt knyta händerna och inte heller sträcka på fingrarna ordentligt - fötterna värker och varje steg gör ont. Men det är för en bra sak så jag står ut. Jag brukar inte vara den som klagar utan jag gillar läget och kör på i alla fall. Men just nu är det lite jobbigt faktiskt. Just nu vill jag helst dra något gammalt över mig och bara sova - saknar ibland att inte ha "riktiga" sömntabletter eftersom jag då faktiskt skulle kunna få sova bort just sådana här jobbiga dagar. Men snart blir det nog ett hett bad med en bra tidning som sällskap så kanske kroppen får känna lite bättre en liten stund.
 
 

kvällen igår och goodiebag...

Igår var det som sagt förut Bloggevent på PURE Stockholm -
Mgroup PR & Event höll i hela "kalaset".
 
Det är inte ofta jag går på nattklubb och absolut inte ofta jag går dit med äldsta dottern -
vi hade en supertrevlig kväll.
 
Tyvärr åkte jag hemifrån utan kamera så ni får inga bilder från eventet.
Men jag kan bjuda på innehållet från goodiebagen.
 
 
Tack alla sponsorer som fyllde denna härliga goodiebag.

smartson...

Vill ni testa nya produkter?
Bli då medlem på Smatson så får ni erbjudanden lite då och då.
Just nu kan man få testa God Morgon Bifido juice.
 
 
Jag kommer anmäla mig till denna testpratull och hoppas på att få testa denna nya juice.
Testa du också - kanske har vi turen att få testa allihopa.

den andra vinsten...

Nu är den andra vinsten testad av mig och två av döttrarna.
Och ja det verkar bli en ny favorit här hemma.
Vinsten kom från Australien Bodycare.
Vi är dock lite oense om doften -
jag tycker det doftar lite eukalyptus medan tjejerna säger att det "doftar bara rent".
Och ja båda dofterna är väl helt godkända för vem vill inte "dofta rent" när man duschat/badat.
 
 
Den enda nackdelen jag kan finna är att vi alla tycks gilla den här produkten -
så jag kommer inte få ha den för mig själv...
 

girls night out - med Mgroup på Pure...

Ikväll blir det bloggmingel delux/vip.
I förra veckan damp det ner en inbjudan i mejlen om en kväll ute för kvinnor.
Det är Mgroup PR & Event som fixar ett vipmingel på Pure Stockholm.
 
Jag tackade ja rätt snabbt och bestämde mig för att bjuda med mig min äldsta dotter.
Vi kan behöva komma ut lite hon och jag.
 
Så ikväll smäller det.
Ett helt gäng härliga bloggkvinnor kommer mötas upp inne på Pure och kika på olika utställare -
och kanske dricka lite bubbel och bara umgås.
 

Det här med flyt...

I natt hade jag en mardröm om att jag åt mat och godis -
vaknade upp kallsvettig och trodde på allvar ett tag att jag faktiskt ätit allt.
Det är en av nackdelarna med att gå på flytdiet alla tankar kretsar just nu runt mat.
 
Men nu har jag snart klarat av 11 dagar av 16.
 
jag drömmer om mat...

Det är mitt liv!

Jag har precis haft en liten gallring av "vänner" på FB efter mycket velande hit och dit.
Gör man så/får man göra så?
Kan man bara ta bort någon?
JA det kan man har jag kommit fram till.
 
När FB var ett relativt nytt fenomen så la jag till många "vänner" som jag egentligen inte alls känner.
Kanske "känner" jag dom genom en annan vän och så lades dom till i min vänlista.
Eller kanske var vi bekanta på avstånd som tonåringar eller gick i samma klass i lågstadiet.
 
Nu har FB funnits så länge och jag känner ofta att jag delar med mig väldigt mycket av mig själv till väldigt många -
och vissa som jag då inte ens känner ordentligt.
Jag vill inte göra det längre!
 
Så har du kanske blivit borttagen som vän på min FB sida så är det inte för att jag är dum eller taskig -
eller för att jag inte gillar dig.
Det handlar i så fall om att vi inte känner varandra på riktigt.
Det är för att jag vill ha mitt liv som mitt.
Visst jag bloggar och skriver mycket här -
men här väljer JAG vad som ska skrivas och vem det ska skrivas om.
Jag vill dela mitt liv på FB med min familj och släkt och med mina vänner och dom som jag umgås med.
 
Nu kommer det hända mycket i mitt liv framöver och jag vill faktiskt inte dela det med alla.
Ni får respektera detta.
Det här är inget som jag kommer börja be om ursäkt för eller som jag kommer vilja behöva försvara.
Det här är mitt val och mitt liv!
 
 
 
 
 
 

en helt underbar vinst.

Jag vann tre saker på bloggmiddagen
och jag blev så glad över alla vinsterna.
 
Men en vinst kändes riktigt i hjärtat -
det här blir ett halsband som jag kommer bära ofta känner jag.
Det ligger fint i halsgropen, det känns skönt att bära
och det är så underbart fint.
 
Tack www.agnetakeramik.com för den underbara vinsten.
 
Och tack Ewa och Anna för att ni fixade allt inför kvällen.

bloggmiddag mitt i flytet...

Middagen på Sahara blev så trevlig som jag trott den skulle bli.
Även fast jag bara drack min shake -
eller okej jag åt drygt 2 msk Tabbouleh sallad.
 
tack alla underbara vänner för en fin kväll.
 
    
hela 3 goodiebags fick vi med oss hem.
Det var tungt att bära kan jag lova! men väl värt mödan.
 

Följande företag har sponsrat vår kväll Tack allihopa för era underbara gåvor:

Vinster fick vi också:
 
 
(jag vann ytterligare en sak men den får jag senare så då visar jag er det)
 
 

det hela började...

I våras var vi några bloggande kvinnor/mammor som kände att vi behövde få träffas och äta lite god mat - sagt och gjort. Vi träffades en kväll på restaurang Sahara och åt en riktigt fin middag. Och som vi pratade sen - tror vi pratade i munnen på varandra mest hela tiden. Vi behövde verkligen komma ut och träffas. Så när vi sen skrev om vår lilla middag på våra bloggar så var det många som hade velat följa med. Så Ewa och Anna började väl redan då fundera på en uppföljare tror jag. Och någon gång nu i slutet av sommaren så kom det en inbjudan på FB - en inbjudan till en bloggmiddag. Vi var 30 kvinnor som blev inbjudna (tror jag) och nu ikväll är vi hela 27 stycken som ska träffas. Helt underbart. Det är ett så kallat "slutet" sällskap som ska ses även om vi ses på en öppen restaurang. Vi är alltså en grupp mammor som ska träffas ikväll och bara umgås och ha det trevligt.
 
så här såg det ut förra gången.
 
Men fortsätter det så här så kommer vi nog träffas snart igen och då kanske vi kan fylla hela restaurangen Sahara med bloggande mammor!
 
Vi som ska träffas är följande bloggare:
 
Anna (arrangör), http://www.annakarlsson.se/blogg/
Ewa (arrangör), http://tjejmorsan.blogg.se/
http://salkert.se/
http://muppsan.me/
http://sanningensrum.se/
http://agnieszka.blogg.se/
http://blogg.mama.nu/familjenannorlunda/
http://ytterligare.blogspot.se/
http://l2kw.blogspot.se/
http://www.niehoffs.blogspot.se/
http://jennyn.vimedbarn.se/
http://brittabloggar.se/
http://underbaraungar.se/
http://www.borninagrasscottage.blogspot.se/
http://lillboda.webblogg.se/
http://deliciously.se/
http://förort.se/
http://blogg.alltforforaldrar.se/liniz/
http://bambi.alltforforaldrar.se/
https://imdrivingfastnow.wordpress.com/
http://nadjaisabelle.blogg.se/
http://blogg.alltforforaldrar.se/annikaduckmark/
http://vhdbrud.blogg.se/
http://madredetres.blogg.se/
http://blogg.loppi.se/elvabarnsmamman/
http://kinsblogg.blogspot.se/
http://blogg.alltforforaldrar.se/morsanj/

bloggmiddag mitt i flytet...

Imorgon blir det äntligen Bloggmiddag.
Det ska bli så roligt att träffa alla nya vänner som jag funnit via bloggen.
Tyvärr kommer jag ju inte kunna äta något från Saharas fina meny
men det får gå i alla fall.
 
Kanske stannar jag bara en kort stund kanske stannar jag länge -
det beror på hur det går med all mat och mitt flyt.
Kanske kan jag få plocka lite Tabbouleh från någon ;)
 
 
Restaurang Sahara kommer middagen att vara på.
 
Och dom som har fixat så att detta verkligen blir av är finisarna
 
 
Och på fredag då är det dags för ytterligare ett bloggevent.
Då ska jag ta med mig min dotter Emelie och gå på
Men mer om det senare.
 

c-uppsatsen påbörjad - på riktigt.

Nu börjar arbetet med C-uppsatsen på riktigt.
En massa böcker och texter ska läsas in och imorgon blir det ett första besök på
Stockholms Stadsmuseum.
Det museum som jag tänkte ta mig an och kika på.
Sen ska en problemformulering göras och texten börja skrivas...
 
Så nu kör vi!
 
många böcker blir det...

fototriss...

En liten fototriss skulle kanske sitta fint nu.
 
Veckans tema är portar/dörrar
och här kommer min tolkning.
 
Alla portar/dörrar är fotade i staden La Laguna som ligger på Teneriffa.
Och är fotade av mig en het dag i oktober 2012.
 
 
 
 
Vill ni se fler portar/dörrar så kikar ni in på fototriss.

hungrig...

Är nu inne på dag 7 och är hungrigare än någonsin - har inte varit så här hungrig de andra dagarna.
Så nu klär jag på mig och går ut och promenerar så kanske jag mår bättre när jag kommer hem igen.
 
En vecka lite drygt kvar nu eller jaja okej 9 dagar...
Hur f*n ska jag stå ut?

dag sex är snart slut...

Har snart kört flytdiet i sex dagar och det går över förväntan. Men mitt humör är nog inte riktigt att leka med just nu. Märker att jag exploderar på allt.... Men just nu är det så mycket gnäll på allt och jag bara orkar inte!
 
Har i alla fall gått ner 2 kg...

att inte fastna i samma fälla...

Mina två stora döttrar är väldigt duktiga på att träna och äta bra och först ska jag erkänna att jag var ganska orolig över detta - var det någon form av ätstörning på gång. Jag tänkte så faktiskt på allvar när de sa nej till chips, godis, läsk m.m. Jag hade som ung själv en ätstörning - sprang och kräktes stup i kvarten - och började sen träna allt för hårt, allt för att jag skulle vara smal. Följden av detta har nu blivit till en övervikt som jag till och med ska operera mig för. Men ja tanken på att mina döttrar "ärvt" min ätstörning fanns där inom mig och gjorde mig orolig. Jag försökte hålla koll så att dom inte gick och kräktes i smyg t.ex för jag var som sagt orolig.
 
Hur blev det då så här? Ja det är mycket som har spelat in så klart. Upplevelser i barndomen som jag inte går in på här, retad i mellanstadiet för att jag var tjock vilket jag absolut INTE var men två andra flickor var pinnsmala och gillade att klanka ner på mig och min kropp, en självkänsla som varit obefintlig likaså självförtroendet har saknats m.m. Jag har i nästan hela mitt liv kämpat med min vikt på något sätt, jag har testat nästan alla dieter som finns (nämn en och jag har säkert testat den), jag har jojobantat och aldrig har jag tyckt att min kropp duger lika bra som alla andras kroppar. Min kropp har jag alltid hittat fel på. Men tre gånger i mitt liv har jag varit nöjd med min kropp och det är under mina tre graviditeter - då har jag älskat min kropp för vad den lyckats med - men annars har min kropp fått utstå många negativa blickar och tankar. Men nu får det vara slut på det här negativa tyckandet om min kropp och detta eviga bantande! Nu gör jag något radikalt åt eländet och så hoppas jag innerligt att jag ska lyckas.
 
Men åter till mina stora döttrar. Dom äter bra och nyttig mat i lagom mängd som antingen dom själv eller jag handlar hem och dom rör på sig. Springer/joggar och går på gym - faktiskt lagom mycket. Och ja dom äter helt enkelt BRA mat och inte en massa skräp som chips och godis förutom kanske någon enstaka gång när suget sätter in men inte alls så ofta. Och jag är faktiskt uppriktigt glad att dom tar hand om sig och sina kroppar för om dom redan nu tar hand om sig så är det större chans att dom fortsätter i samma bana och slipper hamna där jag är nu. Och jag hoppas innerligt att dom är nöjda med sin kroppar! Dom slipper förhoppningsvis jojobanta, testa alla produkter och bantningar som finns och som sista utväg slipper dom att operera sig mot fetma. För det är ju där jag är nu eftersom jag inte fixar det på något annat sätt. Jag har testat allt! Det är faktiskt så och nu har jag tagit modet till mig att be om hjälp och faktiskt få den hjälpen.
 
Så när mina döttrar lagar sin nyttiga mat och går ut och springer så hejar jag på dom. Jag tycker dom är duktiga. Och jag har ett mål senare när x antal kilo är borta från min kropp och det är att jag ska kunna följa med ut och springa. Kanske vårruset nästa år? Ja vem vet det får tiden utvisa...
 
ja även här tyckte jag att jag var tjock - så fruktansvärt sorligt faktiskt.

min nya mugg och lite annat...

Idag hämtade jag min nya fina mugg som jag fick av min snälla syster.
Tack systeryster nu kommer allt smaka mycket bättre <3
 
Eftersom jag just nu går på flytande diet så kommer den här muggen användas mycket.
Nu ikväll drack jag Modifast vanilj ur den.
Visst är den fin?
 
Affären där jag köpte muggen heter Zillomans kalasbutik.
Och det finns så mycket fint där.
Det blir nog en tur dit innan jul...
 
Så här fint var det utanför affären.
Jag köpte faktiskt en present till min man där - han fyller ju snart år.
 
En annan affär jag var in i för någon dag sen var Kalikå på Ringvägen.
Vilken nostalgitripp det blev att gå in där.
När mina döttrar var små så låg Kalikå i Gamla Stan och dit åkte jag ibland för att köpa tyg och beskrivning till mjukisdjur som jag sen sydde till dom.
Alla tre döttrarna har en varsin Kärleksdrong som jag har sytt till dom -
det blev en sak att packa ner i BB-väskan.
Och den ena är inte den andra lik utan dom har fått en "egen".
 
ser ni så mycket sött...
 
En maskskallra fick min äldsta dotter av sin ena kusin när hon föddes -
han gav bort sitt egna gosedjur till henne.
Det är kärlek det!

feminist - eller bara lika värde på alla!

Jag brukar aldrig kalla mig själv för feminist - varför vet jag inte riktigt men jag gör bara inte det. Jag tänker nog helt enkelt inte ens på att det kanske är just precis det jag är - feminist. För mig är det så självklart att ALLA kvinnor som män, gamla som unga, svarta som vita ska ha samma rättigheter i livet - det är en sak som jag är född till - det är inget som är konstigt för mig.
 
Min mamma har alltid vart en kvinna som kämpat för de svagare i samhället. Hon har alltid (som jag minns) vart politiskt aktiv, gått första majtåg, kämpat för allas rätt i samhället och ja kanske har många kallat henne kvinnosakskvinna - för mig är hon "bara" mamma. En mamma som har gett mig vettiga värderingar här i livet, som har fått mig att öppna upp ögonen för orättvisor och som fått mig att anse att alla har samma rätt till ett bra liv. Och att alla har samma rätt till sin historia!
 
I och med den uppväxt som jag haft så märker jag nu när jag studerar till arkeolog att jag blir upprörd över så många saker. T.ex. det här att vår historia bygger på kungar/män, och att normen inom vår historia är vita män av medel- och överklass. Var i historien syns kvinnorna, barnen eller de arbetande männen? Inte ens drottningarna får så mycket plats i historien - främst för att de är just kvinnor - en drottning kan vi dock ganska mycket om och det är drottning Kristina - men hon uppfostrades till att leda vårt land som en man/kung. Är det därför vi hört så mycket om henne? Ja jag tror ju det, men säker är jag såklart inte. Var i historien finns alla människor som har arbetat för dessa kungligheter? Som krigade och stöp för/med dom? Som odlade deras mat, lagade deras mat, sydde deras kläder, städade deras slott m.m. Listan kan göras oändligt lång...
 
Yrket Arkeolog har främst vart ett mansyrke och det märks i många texter om utgrävningar som jag tagit del av. Här lyfts männen fram främst de rika eller krigande männen och finner man på en kvinnograv som är rikt smyckad så tillskrev man den här kvinnan som någon mäktig mans hustru. Varför kan inte kvinnan själv varit mäktig och framgångsrik? Vad säger att den sociala statusen såg likadan ut på järnåldern som den gör i dag eller ändå värre som den såg ut på 1800-talet.
 
Jag ska nu påbörja min C-uppsats på Högskolan och jag ska försöka se hur genuset är fördelat i museernas utställningar. Är det någon skillnad på hur män, kvinnor och barn ställs ut i våra museum? Ställs främst män och manliga attribut ut mer/oftare? Hur ser utställningsmaterialet ut - finns det lika mycket kvinnoattribut som mansattribut att ställa ut? Hur slutmaterialet kommer att se ut vet jag såklart inte än men det ska bli spännande att få "rota" runt lite i det här. Och ja jag kommer säkert hamna i facket genusarkeologer sen när jag är klar men det gör inget jag hör gärna dit...
 
kvinnor (och ett barn) på museum i Stockholm.
 
Män/kungar och mansfiguriner på museum i Stockholm.
 
Visst är väl kvinnors och mäns historia lika viktig?
Jag menar inte att kvinnors historia är viktigare - jag menar bara att den är lika viktig!
Det ena i en utställning kan inte utesluta det andra.
Ett samhälle är (nästan) alltid uppbyggt på kvinnor, män och barn -
då ska väl allas historia få lyftas fram...

RSS 2.0