madredetres - mamma - älskade mamma...

Ibland när jag tittar på min mamma så bara liksom väller kärleken över mig.

Den där kärleken man har till sin mamma är så speciell.

Man kan vara så trött, irriterad och arg på sin mamma -

men så bara väller den där kärleken fram.

(lite samma som man har för sina barn - fast ändå helt olik)

Ibland tänker jag på vad min älskade mamma gått igenom i sitt liv.

Och vilken stark kvinna hon ändå är - trots allt.

Det har vart många sorger och mycket att kämpa för i mammas liv.

Och nu ska hon kämpa vidare själv genom livet - utan sin livskamrat.

Ibland får jag liksom lust att bara ta mamma i famnen och "ta hand om" henne -

fast jag vet att hon klarar livet!

Hon klarar mer än hon själv tror!

Och om hon någon gång inte fixar det så finns vi där - storasyster och jag <3

Vad vore jag utan min fina mamma?

Ibland har jag svårt att förstå att mina döttrar kan älska mig på samma sätt som jag älskar min mamma -

men det gör dom ju såklart.

Men jag har lite svårt för att förstå det ibland (konstigt nog).

Jag har svårt att fatta att jag är lika viktig i mina döttrars liv som min mamma är i mitt...

Visst är det lite konstigt att jag kan känna så?

Och jag vet inte riktigt varför jag inte riktigt kan förstå det...