"och bergen svarade"...

Har precis påbörjat en ny bok och vill inte lägga den ifrån mig.
Tänk att en bok kan gripa tag så snabbt - från första sidan var jag fast.
Boken är "Och bergen svarade" av Khaled Hosseini.
Han har även skrivit "Flyga drake" och "Tusen strålande solar" även dom helt fantastiska.
 
Den gråt som inte kommit ut på en månad lär nu släppa.
Den här boken griper tag om mig och tårarna rinner redan...
Tänk att en bok kan släppa fram så många känslor - ganska underbart egentligen!
 
Den är fin, tänkvärd och jag skulle kunna rekommendera den till er alla.
Alla hans böcker är helt underbara!
Så har ni inte läst dom så gör det.
Recension av boken kommer när jag läst klart den...
 
bild lånad från www.adlibris.se
 
Snart måste jag lägga bort boken och åka till jobbet även fast jag inte vill...

bokrecensioner...

Åter dags för lite bokrecensioner känner jag.
Nu när kursböckerna har blivit färdig lästa för denna termin så påbörjas nöjes läsningen.
Eller okej, jag läser alltid någon annan bok fast jag läser kurslitteratur -
men nu kan jag göra det med gott samvete.

Igår läste jag ut Inkräktaren skriven av: Håkan Östlundh.


En riktigt bra bok. Huvudpersonen är matbloggare och hon blir hotad. Så det skrivs mycket om kommentarer, IP-adresser, blogg/internet hot m.m.
En riktig bladvändare.

Idag påbörjade jag Vi måste tala om Kevin skriven av: Lionel Shriver.


Jag har inte kommit in i boken än. Det känns lite segt. Den är skriven i brevform.
Det är Kevins mamma som skriver brev till sin före detta man, Kevins pappa.
Kevin har skjutit 7 av sina klasskompisar och 2 lärare - på skolan där han förut gick.
Han är alltså en ung massmördare som vårdas på något ungdomsfängelse.
Men som sagt jag har precis börjat och är inte riktigt fast än...
Återkommer.

Efter denna bok blir det antingen Moderspassion av Majgull Axelsson eller
Lärjungen av Hjort & Rosenfeldt som ska läsas.
Om jag inte råkar snubbla över någon annan bok på vägen - vilket sker ibland.

bokrecension: Felicia försvann...

Jag har precis läst ut boken Felicia försvann och jag vet faktiskt inte riktigt vad jag tycker om den. Det är väldigt hoppigt mellan minnen och tidsperioder - nutid blandas med dåtid. Men visst det är så minnen fungerar, vissa minnen gör att vi minns andra saker och vissa saker i nutid kan få oss att komma ihåg något från vårt förflutna. Men det känns väldigt kort och avklippt alltihopa. Minnena är små kort avstamp i en barndom men det ger inte mig någon sammanhängande bild av det hela. Jag kan väl tycka att ska man skriva en bok om sin barndom så kan man kanske försöka fixa in det lite kronologiskt sen när man korrekturskriver boken - för läsarnas skull om inte annat. Jag blir förvirrad och fick ibland bläddra tillbaka för att förstå ett gammalt minne som dök upp som egentligen var en fortsättning på ett annat minne som avhandlades några kapitell tidigare. Men kanske har de valt att lägga upp boken på det här sättet för att få det mer trovärdigt - jag vet inte. Jag tror visst att Felicias barndom har varit tuff, jobbig och hård - det tvivlar jag inte det minsta på. Att växa upp med en alkoholiserad förälder sätter sina spår - det är jag övertygad om. Men om man bara gör nedstamp i sina minnen med korta små ögonblick så kan allas barndom bli kaotiskt tror jag - jag hade velat ha en mer samlad bild, det hade gjort läsningen mer samlad....



Jag har även Barnaboken hemma som Anna Wahlgren har skrivit, mamma till Felicia. Och jag blir lite nyfiken på att bläddra lite i den nu. Jag har inte läst mycket alls i den boken för jag kände ganska direkt att det där var ingen bok som passade mig och min familj. Jag vill inte dressera mina barn, jag vill uppfostra mina barn och låta dom ha en egen och fri vilja.

Har du läst någon av dessa böcker? Vad tyckte du - om du läst dom?

bokrecension och steg...

Alltså min stegräknare vill inte samarbeta med mig tror jag. Idag har jag varit i skolan vilket betyder gå till t-banan och bussen *2, sedan en tur i centrum och sedan hem och ja okej jag somnade på soffan så stegen för kvällen uteblev. Men har jag verkligen bara gått 6156 steg idag???


måndag 24/10 - 6156.

Boken Fasanjärgarna är utläst. "År 1987 hittas ett syskonpar brutalt mördade i en sommarstuga. Polisens utredning pekar på att mördaren finns bland en grupp unga internatskolelever, som kommer från några av de mest välbärgade familjerna i Danmark. Men bevisen är inte starka nog och utredningen läggs på is. Nio år senare erkänner en av de misstänkta att han låg bakom morden. Därmed anses brottet vara uppklarat."- lånat från bokus. Och nja jag tyckte den var så där, den får en 4:a av mig av 5 möjliga, för språket och storyn var bra men sedan var det några grejer i händelseförloppet som blev lite knasiga. Det jag tänker främst på var en grej med en polis som var korrupt och som den andra polisen bara liksom "kommer" på så där utan problem. Sådant stör jag mig på. Jag vill veta varför de kommit på sådana saker... Jag vet jag är kinkig när det gäller böcker.


foto:jag

Men jag ramlade på en ny författare för ett tag sedan. Jag fick ett presentkort av mina föräldrar när jag fyllde år på Akademibokhandeln. Så nu har jag äntligen köpt Grannen på pocket och sedan blev det två pocket till av en författare som jag inte hört talas om förut.

Elly Griffiths heter hon och hon skriver deckare med en arkeolog som huvudperson. Jag har precis börjat läsa Flickan under jorden och jag är redan fast. Den är spännande och rolig. Rolig för mig därför att hon skriver mycket om arkeologi - järnåldern är hon visst specialist på och på ben (människoben). När hon inte kan somna på natten ligger hon och räknar järnåldersgravar och detta finner jag mycket roligt. Eller skämten om arkeologer som dyker upp ibland, bland annat: Arkeologer gör det på djupet eller Arkeologer gillar dig bättre ju äldre du är.


foto:jag

Och som ni vet är de ljust grå orden klickbara/länkar.

boktips...

I tisdags började jag på en helt underbar bok.
Niceville av Katheryn Stockett.
3 starka kvinnor i den Amerikanska södern på 60-talet.

Jag är helt såld på den, redan efter halva boken känns det som om jag kan ge den 5 av 5 möjliga.
En riktigt bra bok som griper tag direkt från fösta början.
Har du inte läst den så rekomenderar jag dig/er verkligen att göra det...


foto:jag

Jag måste nog ta med mig mamma och se filmen sen när jag har läst ut boken och mår bättre i halsen.

boktips...

Boktips igen...

Nu har jag läst ut Peter Pans Hemlighet av: Mikael Katz Krefelds


foto:jag

Vilken bok, en riktigt otäck historia som blir en bladvändare. 2 dagar tog det mig att läsa den, det gick inte att lägga den ifrån sig. Jag läste för sent på natten, jag läste på rasten och hemma på kvällen. Jag sträckläste helt enkelt. En bra intrig som blir så otäck och som sedan slutar så ja otillfredsställt, man ha en bok till efter denna, en del två. Helt klart mycket läsvärd.
4,5 av 5, bara för att slutet gör mig så otillfredsställd och frågande.

Men jag har en fråga eller kanske tanke. Nu har jag läst ganska många deckare efter varandra och nästan alla deckare nu för tiden handlar om pedofili. Har någon annan av er också tänkt på det? Eller har det alltid varit så? Just nu känns det som om var och varannan deckardebut har pedofili som grund...

boktips *2...

Nu kommer två boktips på raken här.

Först ut är: Sockerdöden av Unni Lindell.


foto:jag

En ganska bra bok som helt klart är läsvärd. Men jag tyckte den var lite väl seg, det tog lång tid innan det blev riktigt spännande. En lång transportsträcka till den spännande delen. Men jag gillar hennes böcker och polisen Cato Isaksen. Betyg 3,5 av 5 får den av mig. Det låga betyget mest på grund av den långa transportsträckan till det spännande...

Andra boken är: Helgonet av: Carina Gerhardsen


foto:jag

En mycket spännande och otäck bok som griper tag om läsaren (mig) från första sidan. Ingenstans blir boken långrandig eller tråkig, det är svårt att lägga den ifrån sig helt enkelt. En otroligt bra intrig som verkligen omkullkastas och slutet gör att man nu bara väntar och längtar efter att nästa bok i hammabyserien ska komma ut, vilket väl lär dröja minst ett år eftersom denna bok är relativt nyutgiven. Jag gillar den här bokserien, hammabyserien, det är ett spännande gäng poliser, alltid bra och kluriga intriger och de rör sig på min sida om stan, södra förorterna till Stockholm. Betyg 5 av 5 faktiskt, den var mycket bra. Precis så som en bra deckare ska vara.

boktips...

Jag har precis läst ut Porto Francos väktare av: Ann Rosman. Det är hennes tredje bok och det utspelar sig i miljön runt Marstrand.

En mycket bra och spännande bok. Det är en deckare med historiska inslag. Jag som gillar historiskaromaner gillar verkligen hennes böcker. Intrigen håller verkligen hela vägen och det känns tråkigt då boken är slut för det känns som om man har lärt känna människorna och man vill gärna veta lite mer om alla. Så nu får jag väl vänta och se fram emot fjärde boken... Jag ger den här boken 4,5 av 5 - mycket på grund av de historiska inslagen-


bild lånad från bokus

Hon har blivit jämförd med Camilla Läckberg men jag måste säga att det förstår jag absolut inte, förutom att de två är svenska deckarförfattarinnor med inslag av historia i sina böcker så finns ingen likhet, tycker jag. Ann Rosman skriver på ett väldigt bra och levande sett, vilket jag inte tycker att Camilla Läckberg gör.

boktips *2 och filmtips...

Ja nu äntligen kommer det lite boktips från mig. Jag har nu läst ut Hungereld och Kommer aldrig mer igen. Idag påbörjade jag Porto Francos väktare.

Hungereld den var så bra, det värsta är att nu måste jag vänta tills maj 2012 innan den tredje och sista delen i denna serie kommer ut. Och jag som vill veta nu hur allt kommer gå. Den får i alla fall 5 av 5, precis lika bra som kråkflickan var den.


foto:jag

Kommer aldrig mer igen var också väldigt bra. Spännande och bra skrivet. Den kröp under skinnet på en. Den får 4,5 av 5.


bild lånad från bokus.

I gryningens timmar såg min man och jag nu i kväll. Vilken otroligt gripande film. Hur kan människor bara bete sig så som dom gör? Hur kan man tappa all respekt och människokänsla bara för att man får order att göra någonting? Helt otroligt. Fast när man själv aldrig har varit i den sitsen så är det svårt att förstå, kanske skulle man själv bete sig otroligt illa om man måste, det vet vi aldrig - hur vi skulle bete oss. Om det var vår familj och vårt liv som stod på spel ifall vi inte lydde order... Detta skriver jag inte för att ursäkta, detta skriver jag bara för att jag funderar på just detta, hur skulle jag själv göra. Den får 4,5 av 5.


bild lånad av lovefilm.

Och ja just det, jag kanske ska förklara varför vi åt tårta idag. Jo idag fick även min äldsta dotter sommarlov så vi firade att alla tre tjejerna nu har sommarlov och vad passar då bättre än en jordgubbstårta.

boktips *2...

Här kommer en bokrecension på de två senaste böckerna som jag har läst.

Först ut:

Vecka 36 av: Sofie Sarenbrant.


foto:jag

En spännande bok med ett bra och annorlunda slut. Men språket var lite platt och konversationerna kändes allt annat än äkta. Så tyvärr får denna bok bara 2,5 av 5.

Kråkflickan av: Eriksson & Axlander-Sundquist.


foto:jag

En otroligt läskig men välskriven bok. Jag skrev om den igår, och i natt så läste jag ut den, det gick bara inte att sluta. Problemet nu är att jag måste få tag på del:2 för slutet är verkligen en cliffhanger.
Den här boken får nog 5 av 5 utav mig. Det är sällan jag hittar en bok som är så välskriven, som har ett sådant driv i texten att jag bara slukas med och som verkligen berör mig. Den här måste ni läsa...om ni vågar. För den berör...

jag kan inte sluta...

Boken som jag just nu läser är så hemsk men jag kan inte sluta läsa den, om så bara en liten del av alla hemskheter som boken handlar om är sanna så är det alldeles för mycket. Barnsoldater i Sierra Leone, barn som säljs inom pedofilkretsar, pappor som utnyttjar sina barn och mammor som inte "ser", flyktingbarn som kidnappas och hålls fångna på Söder i Stockholm.... Jag får ont i magen av den här deckaren, den känns för stark och sann på något sett men som sagt jag kan inte sluta läsa nu, måste få veta hur det slutar. Kråkflickan av J Eriksson & H Alexander-Sundquist är hemsk, men läsvärd.

Fast den är jobbig att läsa, ibland får jag lägga undan boken för att vila från allt det hemska. Det är inte precis en enkel deckare det här - utan den griper tag, skakar om och lämnar spår...


bild lånad från bokus.com


boktips... tack madelein för att...

Nu är boken "samma djävla ångest" utläst. Tack Madelein för att du delar med dig av ditt liv. Boken är stark, självutlämnande och mycket bra. Många tankar och frågor väcks och faktiskt så kan jag lite mer förstå den röriga tankebana som vissa måste leva i och hur frustrerande detta måste vara. Även rädslan som alltid finns i förhållanden som rymmer psykisk- och fysisk misshandel förklaras på ett bra och begripligt sett. Denna bok är en ögonöppnare som jag tror att många inom vård och omsorg, både vad gäller barn och vuxna, skulle ha nytta av att läsa. Mitt betyg blir 5 av 5.


ibland dimper det ner...

Idag fick jag en bok i brevlådan. Det var barnens hjältar som hade skickat mig en bok som hon själv har skrivit. Ska bli spännande att läsa den, jag har precis påbörjat läsandet. Tack snälla Madelein för boken. Recension kommer senare...


foto:jag

boktips...

Ni som ännu inte har läst Buthler & Öhrlund, gör det. Så bra. Nu har jag läst ut del:2 i serien om polisen Colt och måste nästan ner och köpa del:3 imorgon, om jag inte börjar på en annan bok innan dess och kanske låter del:3 och 4 vänta till i sommar. Jag får se hur jag gör.

Men boken: en nästan vanlig man var så bra. Vilken psykopat han är Silfverbielke, tänk att det finns sådana runt oss. Läskigt faktiskt att tänka på. Dessa känslokalla psykopater. Helt klart en mycket bra bok, 4,5 av 5.


boktips...

Så har jag då läst ut boken mord.net an Buthler & Öhrlund.


bild hittad via google

Boken började lite rörigt och jag kände ett tag att jag ville lägga bort boken och läsa någon annan, men jag bet ihop och fortsatte läsa. När alla personer började falla på plats och intrigen började klarna så blev det väldigt bra och spännande. Men det var väldigt många personer att hålla reda på och händelserna hoppade mellan årtal, så det gällde att hålla reda på vilket årtal som kapitlet gällde då man började läsa ett nytt. Alltså lite rörigt ibörjan men en mycket bra och spännande intrig. En helt klart läsvärd bok. Jag ger 3,5 av5.

Nu börjar jag nog på del:2 i den bokserie: En nästan vanlig man bild lånad från bokus.com

boktips...

Ni bara måste läsa den här boken med Karin Alvtegen: En sannolik historia.


Den var verkligen så bra som jag hade hoppats. Tänkvärd, fin och verkligen bra.

"I en sannolik historia möts två olyckliga människor som upptäcker att vi faktiskt kan ändra vårt sätt att se på tillvaron och att det finns helt andra val att göra i livet än de vi kanske först tror. Med säker hand, stark psykologisk laddning och en osviklig känsla för att blottlägga det djupt mänskliga, skildrar Karin Alvtegen relationer, sorg, konflikträdsla, fördomar och kärlek."

Den här boken får absolut 5 av 5 möjliga. Läs den, blir min uppmaning. Ibland under läsningens gång lade jag ifrån mig boken bara för att få dra ut på läsningen, jag ville att boken skulle räcka så länge som möjligt. Men det gjorde den inte - jag började läsa den igår och har läst ut den idag. Och den har verkligen gripit tag i mig. Jag tycker nästan det är lite tråkigt att jag nu har läst ut den, för nu har jag den inte kvar att läsa längre...


nu går jag nog och sover...

Idag har det som sagt varit en mycket trött dag, jag har främst uppehållit mig i soffan - sovande eller läsandes. Imorgon ska jag se om jag orkar lägga in lite boktips här. Jag har läst några väldigt bra böcker på sista tiden som jag inte har skrivit om. Nu ska jag krypa ner i sängen och se om jag orkar läsa lite i den nya boken som jag påbörjade idag, Karin Alvtegens nya: En sannolik historia. Jag har läst Kristina Olssons två nya böcker: Tusenskönor och Änglavakter. Dom var mycket bra, precis i samma klass som hennes debutbok Askungar, som jag läste för något år sedan.


foto:jag

boktips: vinteräpplen...

Det var länge sedan som jag sträckläste en bok så som jag sträckläste denna:
Vinteräpplen av: Josefine Sundström.


foto:jag
En bok om tre generationer finska kvinnor som kämpar för att få vardagen och livet att gå ihop. Som kämpar mot män som slår, bedrar och sviker. Som gör allt de kan för att skapa ett bättre liv till sina barn, även om det kanske inte alltid går så bra, så finns försöken och avsikten där. Fattigdomen river och sliter i deras liv, men de klarar det för de har varandra och kärleken till varandra och livet.

Samtidigt som boken berör mig på djupet så finns ändå alltid hoppet och kärleken där under ytan. Boken är inte bara nattsvart utan värmen strålar igenom och jag är helt säker på att det här kommer att bli en bok som jag kommer att återkomma till och läsa igen. Jag ger den 5 av 5.

deckare...

Just nu läser jag Den svarta löparen av: Kristina Appelqvist och i den boken finns det en väldigt elak tjej som heter Marie-Louise. Lite taskirgt tycker jag, och hennes namn stavas precis som jag stavar mitt namn. Men jag är ju snäll...

boktips...

Boken Själakistan av: Ann Rosman var helt klart mycket läsvärd. Jag kan verkligen rekommendera den. Inte bara för deckargåtan som faktiskt var riktigt bra och snyggt upplagd utan för all historia man får på köpet, även om jag gissade vem mördaren var ganska tidigt så kom säkerheten över vem det var inte förens på slutet. Så själva intrigen och handlingen är verkligen bra skriven. Men det jag gillar mest med boken är den utförliga historiebeskrivningen som man får, hur häxprocessen kunde gått till och om forntida bolämningar och hade jag bott i Marstrand med omnejd så hade jag fått många promenader under läsandets gång. Jag hade gått ut och kikat om all historia som skrivs i boken har förankring till verkligheten. Det känns som väldigt "sant" när man läser den, så nu ska jag googla Marstrand och se om jag kan läsa på om historia och det är nog ett gott betyg till en bok.


Tidigare inlägg
RSS 2.0