personligt halsband från #smolk...

På #bloggmiddagen2016 så fick vi alla ett personligt halsband från #smolk och på mitt halsband fanns citatet "det sägs om mig..." och jag kände direkt på bloggmiddagen att jag kände igen meningen men jag kunde inte komma på varifrån, jag kunde inte riktigt sätta fingret på varifrån jag kände igen denna mening men jag fick en känsla av att jag skrivit det själv. Eftersom jag visste att #smolk hade gått igenom våra bloggar för att få till en personlig text så började jag att leta runt på min blogg efter denna mening men jag hittade ingenting. Jag mejlade till och med Ewa som höll i middagen för att fråga för jag ville verkligen veta och jag ville veta ordentligt innan jag skulle skriva det här inlägget, men nej vi förstod inte riktigt. Tills jag kom på den briljanta ideén att googla citatet plus mitt bloggnamn och då plötsligt fick jag upp ett gammalt inlägg som jag hade skrivit 2010. Där i det inlägget hade jag skrivit ner några av min dikter som jag skrev redan 1990 - och ja en av dikterna heter just "det sägs om mig..." . Jösses vilket arbete #smolk har lagt ner för att hitta ett citat som skulle passa just mig - jag är verkligen fascinerad och mycket glad över detta. 
 
 
citatet från en dikt som jag skrev 1990...
 

Det sägs om mig ...

 Det sägs om mig att jag är idel leende.

Alltid så possitiv och glad.

En som alltid skrattar och muntrar upp.

 Men ingen ser mig.

Mitt sanna jag.

 Bakom den leende masken.

Bakom den glada fasaden.

Sitter jag ensam.

En gråtande liten flicka.

 Rädd och ensam i mörkret.

Ingen hör mina förtvivlade rop på hjälp.

 Det hörs inte ut genom skalet, till er där ute.

 1990-01-11

Denna dikt lyckades alltså #smolk att finna när de letade runt på min blogg för ett personligt citat.

Tack #smolk för det fina halsbandet med ett budskap som fortfarande stämmer vissa dagar - kanske inte riktigt lika ofta nu 2016 som det gjorde 1990 - men vissa dagar känns det precis som i dikten fortfarande. 

Och tack Ewa för en mycket trevlig kväll med god mat, dryck och många glada, hjärtliga skratt. 

kanske kommer jag att leta upp fler av mina dikter som jag skrev då 1990/1991 och lägga in här...

Det återstår att se

 

dikter....

Det sägs om mig .

Det sägs om mig att jag är idel leende.

Alltid så possitiv och glad.

En som alltid skrattar och muntrar upp.

Men ingen ser mig.

Mitt sanna jag.

Bakom den leende masken.

Bakom den glada fasaden.

Sitter jag ensam.

En gråtande liten flicka.

Rädd och ensam i mörkret.

Ingen hör mina förtvivlade rop på hjälp.

Det hörs inte ut genom skalet, till er där ute.

1990-01-11

Ögonblick av svaghet.

Trösta mig .

Torka varsamt bort mina tårar .

Håll om mig .

Tyck om mig en liten stund .

Ett ögonblick av svaghet .

Snart är allt bra igen .

Snart är jag skärpt igen .

Snart har jag masken på igen .

Trösta mig .

Tyck om mig .

Bara en liten stund .

1990

 


att ta ställning....

Just nu är det lite mycket i mitt liv. Jag vet att många vill att jag ska ta ställning om olika frågor här i livet, men jag orkar inte, jag vill inte. Det finns så mycket som jag skulle vilja skriva om här men det går inte, det är fel plats att berätta allt på. Alltför många skulle bli ledsna eller arga om jag vräkte ur mig allt. Men jag har mycket att tänka på och livet är inte lätt just nu. Just när jag tror att det börjat lugna ner sig lite smått så kommer det något nytt och skakar om allt igen. Jag satt igår och letade igenom min dator efter gamla dikter som jag visste skulle finnas där och jo jag hittade dom.

Jag känner mig trasig inombords och jag vet inte vad jag ska göra för att bli hel.

RSS 2.0