ibland är det bra att zappa mellan kanalerna...

Satte mig i soffan och började zappa mellan tv-kanalerna och det var ju tur det. Jag hade helt missat att det skulle vara ett program på SVT1 med Lisa Nilsson. Nu missade jag de första 20 minuterna men får titta på reprisen imorgon - då jag även ska spela in på boxen tänkte jag. Jag älskar hennes musik och den har följt mig (oss) sedan 1992, då när hon släppte "Himlen runt hörnet". 
 
vilken röst hon har.
 
det var så himla bra <3
Lisa Nilssons skivor har vart med under två av våra förlossningar - den första förlossningen blev så kaotisk att musik var det minsta vi tänkte på. Men de två andra som var med planerade kejsarsnitt då hade vi musik på i operationssalen. Och ja valet föll på Lisa Nilsson. Jag älskar hennes texter, de berör mig djupt. Hon sätter ord på känslor som är svåra att förklara - vilket många svenska artister faktiskt gör (och jag gillar många av dom).
 
 
 
jag sommaren 1992 då mannen och jag träffade varande - sommaren som vi såg Rocktåget ihop och hörde "himlen runt hörnet" <3
Och mannen med våra tre underbara döttrar - då när de var precis nyfödda. 
Ja musik kan verkligen väcka minnen, känslor och nostalgi. 
 
"Min tur att träffa nån som vet
vad jag behöver
det verkar som mina
ensamma dar
För alltid är över

Och jag reste runt jorden

Men du fanns här mitt framför mig
Och Gud vet vad jag hade gjort
Hur jag hade mått om jag inte
träffat dig
Jag levde som ett frö för vinden
Tog kärlek där jag fick den
Och dagen som den kom"
Utdrag från texten till Himlen runt hörnet.
 
konserter, känslor, livet | | En kommentar |

winnerbäck i fredags...

I fredags var jag och mellan dottern iväg och såg Winnerbäck på Hovet.
Jag hade fått biljetten i födelsedagspresent av henne. 
Jag bjöd på middag innan och eftersom jag fick bestämma så blev det sushi...
 
 
 
Jag älskar verkligen hans texter. 
Texterna säger så mycket...
 
 
 
 
Men en sak som är så himla typiskt är att jag med mina 150 cm i längd alltid lyckas hamna bakom någon 2-meters människa. 
Och denna 2-meters människa blir alltid sur när jag försöker få ställa mig framför -
som om jag trängde mig (vilket jag i och för sig gör...)
Men jag med mina 150 cm skymmer inte sikten för den som är lång men den som är lång skymmer all sikt för mig som är kort. Jag ser en rygg om jag har tur - har jag otur ser jag en röv...
Varför kan man inte som lång bara låta korta människor stå framför en?
Visst jag som kort skulle då "tränga" mig framför men jag skulle ju inte skymma sikten...
Familj, konserter, känslor, livet | | En kommentar |

Melissa Horn på Cirkus.

I måndags var vi - jag, mamma och mina två äldsta döttrar och såg Melissa Horn på Cirkus. 
Vi kostade på oss att äta middag på deras restaurang innan.
 
 
jag med min lilla magsäck orkade inte alls - så klart.
Men det var riktigt gott. 
Tur det finns döttrar som kan äta upp osten när jag inte orkar mer...
 
scenen var uppbyggd lite som ett vardagsrum 
och känslan var att man nästan satt i Melissas vardagsrum - mysigt.
 
Melissa Horn har så vackra och gripande texter.
 
Men jag var och såg henne för 2 år sedan (ihop med min äldsta dotter) och både jag och dottern tyckte nästan att Melissa var bättre förra gången.
Det blev på något sätt mer känslosamt förra gången -
nu är hon så scenvan att lite av det osäkra och känslosamma försvann tyckte vi.
Alltså hon är ju fortfarande väldigt öppen med att berätta om sina texter och så -
men ja förra gången var lite bättre...
Nu inte sagt att det inte var bra i måndags för det var det -
när hon sjungit sista låten så ville man inte gå därifrån man ville ha mer.
 
där på Djurgården står denna staty utanför en restaurang nu minns jag inte vad den heter.
Men den ser så verklig ut -
det var knappt att jag vågade mig fram för att fota där i mörkret -
det kändes som om han skulle kunna röra på sig när som helst...
 
På fredag ska jag och mellandottern gå och se Lars Winnerbäck -
snacka om att det här blir en mysig vecka.
 
 
 
 
Nöje, konserter, känslor, livet | | 2 kommentarer |
Upp