ibland är det bra att zappa mellan kanalerna...

Satte mig i soffan och började zappa mellan tv-kanalerna och det var ju tur det. Jag hade helt missat att det skulle vara ett program på SVT1 med Lisa Nilsson. Nu missade jag de första 20 minuterna men får titta på reprisen imorgon - då jag även ska spela in på boxen tänkte jag. Jag älskar hennes musik och den har följt mig (oss) sedan 1992, då när hon släppte "Himlen runt hörnet". 
 
vilken röst hon har.
 
det var så himla bra <3
Lisa Nilssons skivor har vart med under två av våra förlossningar - den första förlossningen blev så kaotisk att musik var det minsta vi tänkte på. Men de två andra som var med planerade kejsarsnitt då hade vi musik på i operationssalen. Och ja valet föll på Lisa Nilsson. Jag älskar hennes texter, de berör mig djupt. Hon sätter ord på känslor som är svåra att förklara - vilket många svenska artister faktiskt gör (och jag gillar många av dom).
 
 
 
jag sommaren 1992 då mannen och jag träffade varande - sommaren som vi såg Rocktåget ihop och hörde "himlen runt hörnet" <3
Och mannen med våra tre underbara döttrar - då när de var precis nyfödda. 
Ja musik kan verkligen väcka minnen, känslor och nostalgi. 
 
"Min tur att träffa nån som vet
vad jag behöver
det verkar som mina
ensamma dar
För alltid är över

Och jag reste runt jorden

Men du fanns här mitt framför mig
Och Gud vet vad jag hade gjort
Hur jag hade mått om jag inte
träffat dig
Jag levde som ett frö för vinden
Tog kärlek där jag fick den
Och dagen som den kom"
Utdrag från texten till Himlen runt hörnet.
 

winnerbäck i fredags...

I fredags var jag och mellan dottern iväg och såg Winnerbäck på Hovet.
Jag hade fått biljetten i födelsedagspresent av henne. 
Jag bjöd på middag innan och eftersom jag fick bestämma så blev det sushi...
 
 
 
Jag älskar verkligen hans texter. 
Texterna säger så mycket...
 
 
 
 
Men en sak som är så himla typiskt är att jag med mina 150 cm i längd alltid lyckas hamna bakom någon 2-meters människa. 
Och denna 2-meters människa blir alltid sur när jag försöker få ställa mig framför -
som om jag trängde mig (vilket jag i och för sig gör...)
Men jag med mina 150 cm skymmer inte sikten för den som är lång men den som är lång skymmer all sikt för mig som är kort. Jag ser en rygg om jag har tur - har jag otur ser jag en röv...
Varför kan man inte som lång bara låta korta människor stå framför en?
Visst jag som kort skulle då "tränga" mig framför men jag skulle ju inte skymma sikten...

Melissa Horn på Cirkus.

I måndags var vi - jag, mamma och mina två äldsta döttrar och såg Melissa Horn på Cirkus. 
Vi kostade på oss att äta middag på deras restaurang innan.
 
 
jag med min lilla magsäck orkade inte alls - så klart.
Men det var riktigt gott. 
Tur det finns döttrar som kan äta upp osten när jag inte orkar mer...
 
scenen var uppbyggd lite som ett vardagsrum 
och känslan var att man nästan satt i Melissas vardagsrum - mysigt.
 
Melissa Horn har så vackra och gripande texter.
 
Men jag var och såg henne för 2 år sedan (ihop med min äldsta dotter) och både jag och dottern tyckte nästan att Melissa var bättre förra gången.
Det blev på något sätt mer känslosamt förra gången -
nu är hon så scenvan att lite av det osäkra och känslosamma försvann tyckte vi.
Alltså hon är ju fortfarande väldigt öppen med att berätta om sina texter och så -
men ja förra gången var lite bättre...
Nu inte sagt att det inte var bra i måndags för det var det -
när hon sjungit sista låten så ville man inte gå därifrån man ville ha mer.
 
där på Djurgården står denna staty utanför en restaurang nu minns jag inte vad den heter.
Men den ser så verklig ut -
det var knappt att jag vågade mig fram för att fota där i mörkret -
det kändes som om han skulle kunna röra på sig när som helst...
 
På fredag ska jag och mellandottern gå och se Lars Winnerbäck -
snacka om att det här blir en mysig vecka.
 
 
 
 

gå på festival med dottern <3

Igår var jag och ErikaPopaganda - en festival som varje år hålls mitt i Stockholm. Eller ja mitt på Söder iaf, nere vid Eriksdalsbadet pågår Popagande varje sista helg i augusti. År 2002 var första året för Popaganda och i år var det alltså 11:e året i rad som den hölls.
 
 
armband, öl och bajamajor <3
Att gå på konsert/festival med sin dotter är verkligen ett stort privilegium - att man som mamma får hänga på. Vi (Erika och jag) har gått på ett flertal konserter ihop och vi gillar det verkligen. 2005 fick jag följa med på Avril Lavigne då Erika och en av hennes kusiner skulle gå det var första gången vi gick ihop, sen var det HIM 2008 Erika var lite nervös över att kanske inte få komma in - det var nämligen 13 årsgräns och hon hade inte fyllt det än, hade någon månad kvar till sin 13-årsdag minns jag - men in kom vi, trängdes gjorde vi och bra var det. Jag (vi - mannen och jag) har alltid betalt konsertbiljetterna men den här gången bjöd Erika mig - hon tyckte hon skulle "ge" tillbaka lite och eftersom jag fyllde år i augusti så passade hon på att köpa biljetter till mig i födelsedagspresent. Nästa konsert vi ska gå på blir Melissa Horn (då ska även mamma och Emelie följa med) i november i år och sen Lars Winnerbäck oxå i november - hösten är alltså räddad! 
 
Huvudanledningen till att vi gick på Popagande igår var Håkan Hellström.
 
 
Han var så himla bra och det bara gungade om hela folkhavet.
När det regnade konfetti under "En Midsommarnattsdröm" var det bara så vackert -
jag kände mig helt lycklig.
 
Hade jag inte gått med min älskade dotter så hade jag inte trängt mig nästan längst fram - men Erika ville stå långt fram så jag hängde på. Och det är jag glad för så här i efterhand. Att trängas, svettas och gunga mitt i ett folkhav var magiskt! Alla sjöng med, alla var glada, ibland grät vi men mest var vi nog bara lyckliga. Att få dela denna stund med en av döttrarna är verkligen en ynnest! Att hon vill ha mig med är underbart. Och nu har hon åldern inne oxå så vi kunde gå till ölområdet och dricka "fulöl" som mannen min kallar Norrlands Guld. Men just där och då spelade det absolut ingen roll att ölen bara var Norrlands Guld för det passade så bra att sippa på den och bara känna in atmosfären.
 
i ett av träden såg jag ett hjärta bildas av grenarna.
 
Det var grymt mycket folk men lugnt och sansat hela kvällen. Jag såg faktiskt inget bråk någonstans, en gång var det två killar (män) som började typ "mucka" men deras vänner avstyrde det snabbt och allt blev lugnt igen.
 
 
när konserten var slut satte sig Håkan helt sonika ner på en högtalare och började prata med publiken som stod längst fram - så himla mysigt gjort.
 
Det är verkligen mysigt att få dela dessa stunder av lycka med sin dotter <3
Nästa upplevelse blir alltså Melissa Horn på Cirkus <3

RSS 2.0