måndag...

Ja då var det måndag igen och snart har jag hunnit vara hemma en hel vecka. Herre gud vad tiden går fort. Det är nästan så att jag har glömt hur varmt och soligt det var på Teneriffa, min fina solbränna börjar redan lägga sig tyvärr. Kanske får det bli lite solarium ett tag så att jag får känna mig brun, fin och fräsch ett tag till. Ikväll blir det vägning hos Viktväktarna i Tumba, ska bli spännande och se vad vågen stannar på. Jag är helt säker på att jag har gått upp i alla fall 1 kg sedan jag kom hem, enligt vågen på Vintersol hade jag gått ner lite mer än 4 kg på 4 veckor (men dom hade en sådan där gammal våg). Tyvärr är ju maten mycket godare hemma när jag har lagat den själv än vad den var på Teneriffa där kocken kunde få vilken maträtt som helst att smaka trist och tråkigt. Men nu har jag kommit igång med träningen igen i alla fall och jag har fått mera muskler efter tiden på Teneriffa. Jag måste försöka få till ett bra träningsprogram som jag kan göra hemma. Jag hade som mål när jag kom hem att jag skulle träna Pinngympan och Balansgympan i alla fall varannan dag, tyvärr fick jag inte med mig programmet för Pinngympan men det går nog att ordna på något sett. Jag vill ju inte tappa all styrka och smidighet nu när jag kommit hem.

Nu börjar livet bli som vanligt igen, jag har landat ordentligt hemma. Men jag är inte riktigt den jag var innan jag åkte. Jag har bestämt mig för att sätta mig själv i främsta rummet. Förut har jag alltid satt min familj främst och själv har jag fått stå ett steg tillbaka, men det är slut med det nu. För om inte jag tycker att jag är viktig och speciell, hur ska då min familj kunna tycka det? Nej jag tror så här: att om jag mår bra och gör saker som jag mår bra av då kommer min familj må bra. Tycker man inte att man själv är viktigast här i livet hur ska då någon annan kunna tycka det. Jag måste börja tycka om mig själv igen! Jag tror till och med att det kommer glädja min familj om dom ser att jag mår bra och tycker om mig själv.


foto:jag
Familj | |
#1 - - regnnatt:

Det är bra! Din familj börjar ju dessutom bli stor, klarar mycket själv. Tänk vilken fin vår du kan få, med den inställningen. Unna dig själv att vara du - och ös ur dig här ibland ;). Kram!

#2 - - Marlene:

Låter bra att du ska prioritera dej själv. Barnen är stora nu och klarar sej mycket själva, så nu finns det plats för egen tid. MEN jag tror inte på resonemanget om att "mår jag bra så mår familjen bra". Hur mycket man än vill så kan man inte må bra om någon i familjen mår dåligt - eller hur. Om barnen råkar ut för något i skolan eller maken är mobbad på jobbet så kan man ju inte må bra, eller hur? Men man klarar smällarna bättre! Din plan låter bra, nångång måste man ju få fokusera på sej själv. Lycka till!

#3 - - Marie-Louise:

Marlene: Jo visst är det så, om någon i familjen mår dåligt så mår inte heller jag bra. Men jag tror att du förstår hur jag menar. Jag menar så här: att om inte jag mår bra så mår inte min familj bra. Om jag hela tiden trycker tillbaka mina egna behov så kommer familjen i slutänden att förlora på det och må dåligt. Det gäller att alla i en familj får må bra för att alla ska kunna må bra (konstig mening men jag bjuder på den).

Regnnatt: Tack, jag ska unna mig att må bra. Min familj klara mycket mer än vad jag förut trott ;)

Kramar till er båda :)

#4 - - Marlene:

Jag förstår precis vad och hur du menar. Men just den "klyschan" används ofta på fel sätt och ofta av föräldrar som har dåligt samvete. Men jag förstår precis vad du vill säga :-)

Upp