hinner inte - orkar inte... Tyvärr.

Just nu jobbar jag en hel del, drygt 75% har jag kommit upp i den sista tiden. det är vad jag "får" jobba på grund av min sjukersättning från FK. Jag trivs oerhört bra på den avdelningen där jag är som mest just nu. Jag trivs med arbetsuppgifterna, kollegorna och de boende. Men det är så jobbigt att "jaga" timmar hela tiden! Att känna att man blir tjatig när man måste fråga om jobb och timmar är inte roligt. Det vore så mycket mindre stressande om jag kunde få ett längre vikariat men det verkar inte finnas något sådant inom den närmsta framtiden på den avdelningen där jag är nu tyvärr. Jag måste ju också hela tiden söka andra jobb eftersom arbetsförmedlingen och a-kassan kräver det. Även fast jag har en timtjänst måste jag söka jobb varje månad. Jag slipper iaf söka sommarjobb vilket är skönt eftersom jag blivit lovad sommarjobb minst 7 veckor på avdelningen där jag är nu. Alltid något!
 
Men det är jobbigt att jaga jobb och arbetstimmar. Och jag känner en viss oro med att söka andra jobb inom vårdyrket. För nej tyvärr finns det inga jobb inom museum och arkeologi att söka... Men eftersom jag trivs så bra där jag är nu - med både kollegor och den "braiga" bemanningen så är jag orolig nu när söker annat. Tänk om jag skulle ha turen att få en tjänst någon annanstans och så visar det sig att jag inte trivs där eller att bemanningen är usel. Vi har väl alla läst i kvällstidningarna om hur vården skär ner på bemanningen  och det gör mig riktigt orolig. Jag har pratat med både bemanningsassistenten och chefen om att jag gärna vill ha ett vikariat (eller en tjänst) hos dom men såklart kan jag inte få något om det inte finns något.
 
Så jag fortsätter att jaga timmar och söka jobb... Och bloggandet hamnar på is helt enkelt tyvärr. Just nu skulle jag behöva ha något trevligt bloggevent inbokat så att jag fick roa mig lite och träffa mina fina bloggvänner en stund.
 
snart är det väl iaf sommar...
 
att hålla händer, smeka en kind eller ge en kram är en av de finaste sakerna på mitt jobb...
Vardag, jobb, livet | | 5 kommentarer |

bakblogg?

Jag kanske skulle göra om detta till en bakblogg med olika recept på det jag bakar... Just nu bakar jag väldigt ofta. Det är så avkopplande att baka och så lätt nu när jag har en köksassistent, en Kenwood
 
Just nu har jag satt en vetedeg med surdeg som ska få jäsa tills jag kommer hem från jobbet ikväll. Att baka med surdeg är verkligen roligt. Fördelen och nackdelen med att baka med surdeg är att degen kan (och ska) jäsa många timmar. Man behöver alltså förbereda bakningen lite så att man inte står där mitt i natten och ska baka ut ett bröd, fast fördelen är att om det blir försent så kan man bara låta degen jäsa över natten i kylskåpet t.ex.
 
Kanelbullarna på surdeg blev välgodkända.
 
 
 
 
Allmänt, bakning, mat | | 2 kommentarer |

lågt blodtryck...

Jag har till och från haft problem med yrsel och svimningar. Minns att jag svimmade ofta som barn men att läkarna aldrig hittade orsaken till varför jag svimmade. Men nu var det länge sedan som jag kände av detta. Jag har försökt koppla ihop svimningsattackerna med om det vart något speciellt just då och oftast har det vart som så att jag haft extra ont i kroppen - främst ryggen, skulderbladen och nacken när det blivit så där med yrsel och svimningar. 
 
Men i morse hade jag inte extra ont. Jag kände nästan direkt när klev upp i morse för att göra mig i ordning för att åka och jobba att jag kände mig konstig. Jag var trött på ett annat sätt än jag brukar och kände mig liksom matt. 
Men envis som jag är så "kämpade" jag på och klädde på mig, åt lite frukost och borstade tänderna. Men så när jag skulle gå ut genom ytterdörren - ytterkläder och allt var på så bara kände jag att jag fixar inte detta. Jag svimmar nu! Så jag skyndade mig in och la mig på soffan och svimmade nog där en stund tror jag. Inser att jag måste ringa jobbet och sjukskriva mig för jag skulle inte kunna ta mig dit. Och jag vet att en lördagsmorgon är det inte så jättelätt att få in någon ny personal om någon blir sjuk. Så jag ringde och sjukanmälde mig och jag lät nog mer död än levande när jag ringde. Jag kände mig verkligen super dålig. 
 
Så kommer min älskade man upp och undrar lite stilla vad som händer. Jag berättar att jag inte mår bra och han blir ganska arg på mig att jag ringer jobbet först och sen tänker ropa på honom. Självklart skulle jag ropat på honom först men ibland tänker man inte klart... 
Nu har blodtrycket börjat hämta sig lite så nu mår jag mycket bättre. Men när jag hade "repat" mig lite i morse och tog blodtrycket så låg det på 74/46 alltså väldigt lågt. Inte alls konstigt att jag svimmade alltså! Undrar lite stilla hur lågt det var innan jag "repat" mig lite.
 
Mannen köpte lakrits (som ska vara bra för blodtrycket) och en tidning om odling <3
Familj, GBP, Sjukdom | | 2 kommentarer |
Upp