madredetres

Ja jag erkänner innan någon annan i min familj gör det - ja jag har nog f*n resfeber. Just nu springer jag runt här hemma som en yr höna och svamlar om vad jag ska packa. Men du har väl skrivit ner allt svarar familjen, JA klart jag har men tänk om jag glömmer något... Eller packar ner något helt onödigt. Ska man t.ex ha med sig sin morgonrock liksom, alltså jag vet inte. Jag vet bara att jag måste ha kläder som fungerar i ALLA väder, varma kläder, kalla kläder, regnkläder ja men ni förstår. Och så har jag dator + laddare, kamera + laddare, mobil + laddare m.m. så halva väskan är full med tekniska prylar just nu. Men om jag glömmer något så kan jag ju faktiskt handla där, det är ju inte så att vi ska ut i urskogen. Vi ska till Nyköping och jag tror nog att det kanske finns en risk att det finns affärer även där - hihihi. Eller vad tror ni?

Idag kollade jag vädret de kommande 10 dagarna och det ser ut som om vi kommer få regn under några dagar. Jaha blir till att köpa gummistövlar och regnkläder alltså - jag hade i min enfald hoppats på att slippa göra det.

På Södertörns Högskolas hemsida så kommer vi (elever och lärare)att uppdatera med vad som händer vid utgrävningen varje dag. Ni kan kika in där om ni vill - HÄR. Jag kommer även försöka blogga varje dag/kväll - men jag vet inte än hur uppkoppling och så fungerar där borta.

...blivit så glad över fjällande fötter. Nu har det börjat fjälla lite lite under fötterna. Men imorse efter att jag hade badat så filade jag fötterna och då lossnade det mycket, så baby-foot har nog gjort nytta iaf. Fast jag trodde och hade sett bilder på att det fjällade så himla mycket, så jag trodde inte riktigt mitt hjälpte. Men nu kanske jag snart har lena fina fötter...

Jag vet att jag har haft denna diskussion uppe förut och jag vet att många inte alls håller med mig - men detta är min personliga uppfattning och jag står för den. I aftonbladet idag kan man läsa om detta fenomen med att blogga om sina barn. Men jag håller inte riktigt med aftonbladet för jag tror inte att man som förälder bloggar om sina barn för att man vill ha uppmärksamhet - jag tror att man kanske ibland bloggar lite mycket om sina barn utan att ens tänka på det och utan att ens tänka på konsekvenserna de kan få senare i livet. Man bloggar helt enkelt om sina (små)barn eftersom man lever så tätt inpå dom att dom nästan är en del av en själv ibland. Som småbarnsmamma eller småbarnspappa så är man så uppe i sina barn och livet runt barnen och man lever väldigt mycket för stunden. Eller jag vet att jag gjorde det iaf. Jag hade säkert bloggat mycket friare/öppnare om mina barn ifall jag hade haft blogg när de var små, för inte tänkte jag på att de skulle börja i skolan, bli tonåringar, starta egna bloggar m.m.

Mina döttrar är ju stora - 18 år, 17 år och 13 år - och två av dom har egna bloggar. Jag är försiktig med vad jag bloggar om när det handlar om mina barn. Alla bilder som ni ser på mina barn är godkända av dom och det har hänt att jag senare tagit bort bilder för att någon av döttrarna ändrat sig. Jag försöker att inte skriva så mycket om mina döttrar i bloggen främst för att det faktiskt är min blogg. Visst jag är mamma men inte bara mamma. Och vissa svårigheter som vi tampas med här hemma dagligen skriver jag nästan aldrig om endast av den enkla anledningen att den det gäller inte vill att det ska komma ut. Ibland får jag psykbryt och skriver av mig men då försöker jag alltid att skriva det från mitt mammaperspektiv - jag hoppas innerligt att jag lyckas med det. Jag vet också att eftersom mina två äldsta döttrar själva bloggar så kan jag få *pay-back-time* om jag inte passar mig.

Jag har lite funderingar på det här att gnälla. Jag är medlem på en FB sida där vi skriver om Vintersol på Teneriffa. Jag har haft förmånen (om man kan skriva så) att få åka dit en gång och har nu sökt ny resa till hösten. Min reumatism behöver dessa vårdresor och det är absolut ingen semester när man är där. Det är hård träning varje vardag och sedan ska man helst träna efter sitt egna program på helgen och efter 4 veckor på Vintersol (eller annan utlandsvårds anläggning - jag har varit på ytterligare två anläggningar) så har jag byggt upp min kropp så den mår riktigt bra i säkert upp till ett halvår.

För er som inte vet så har jag en reumatisk sjukdom, eller egentligen två. Jag har Psoriasisartrit och Bechterew vilket medför att jag har smärtor i kroppen dygnet runt även på natten - jag vaknar flera gånger per natt eftersom det gör ont att ligga för länge på samma punkt.

Men eftersom jag har dessa sjukdomar så har jag fått förmånen att söka utlandsvård genom min reumatolog och detta har jag fått beviljat 3 gånger på ca: 10 år. Man får detta beviljat via sitt landsting och man betalar samma summa som om man var inlagd på sjukhus här hemma i Sverige. Nu skulle ju jag hellre slippa ha mina sjukdomar och min värk än att åka på dessa resor men eftersom jag nu är sjuk så behöver jag åka på dessa resor ibland.

Men åter till denna FB grupp. Igår gick det diskussioner om ifall inte chefen för Vintersol har för mycket betalt, att lokalerna är slitna m.m. Och jag bara kände: Vad f*n måste det alltid gnällas! Chefer har väl (nästan) alltid ganska bra betalt och det är väl en stor fördel just för cheferna. Och ja visst skulle det behöva rustas upp men detta görs också fortlöpande - men kanske inte i så snabb takt som vissa anser att det borde. Och då när jag läste denna tråd så började jag fundera på det här med att gnälla. Jag är en sådan person som ofta "gillar läget" - det ska ganska mycket till för att jag ska gnälla. Kanske är det så att jag ofta "gillar läget" just för att jag är "handikappad" och har nog av det onda i kroppen dygnet runt - detta kanske gör att jag ofta försöker se ljusglimtarna i livet på ett annat sätt än vad ICKE sjuka kanske gör (de mest negativa kommentarerna i denna FB tråd var skrivna av en anhörig till en sjuk och alltså inte någon sjuk själv). Ja det är en fundering som jag har iaf...

Jag kom hem från jobbet vid 13-tiden och däckade nästan direkt i soffan och sov säkert 2 timmar. Var sen trött fram tills nyligen - hade vid 19-tiden kunnat gå och sova för natten men nu kom lite ork tillbaka. Tyckte det var lite konstigt först att jag var så trött, jag har ju bara jobbat två dagar. Men så slog det mig - jag jobbade till 21 igår och började 07 imorse - gick alltså upp 05.45 imorse så det är väl inte så konstigt att jag är trött då. Funderade i eftermiddags på hur jag ska klara av 9 dagars arkeologisk utgrävning men kom på att det lär ju gå - jag behöver ju i alla fall inte gå upp 05.45 då....