orolig mamma och tonåringar....
Självklart är det våra (mina och makens) regler som gäller så länge barnen bor hemma men ibland vill de tumma lite på reglerna och visst vem gjorde inte det som tonåring. Men jag vill veta om de ska äta hemma eller borta (i tid), om det ska sova hemma eller borta (i tid), om de har missat bussen eller t-banan (i tid). Ja jag vill helt enkelt veta lite vart de är och vad de gör.
Kanske är jag så här orolig bara för att jag var som jag var när jag var tonåring. Stackars min mamma säger jag nu. Inte fanns det mobiler och grejer då heller i mitten av 80-talet. Hon måste ju ha klättrat på väggarna av oro ibland när jag inte kom hem i tid och inte hörde av mig (i tid). Allt kommer väl tillbaka till en kanske...
Mina tjejer säger att det är så lugnt ute, men nej det är det inte - jag vet. Jag vet vad man som tonårstjej kan råka ut för, tyvärr vet jag det - allt för väl. Och jag vill inte att mina döttrar ska behöva vara med om samma saker, jag vill bespara dom det. De behöver väl inte göra om alla mina misstag om jag kan försöka förhindra dom, eller? Jag vet att alla måste få göra sina egna misstag, men dom behöver väl inte göra om mina. Åh den här oron som sliter i magen när de är ute om natten, kommer den någonsin försvinna tro...
Uppdatering: Och när tjejerna är hemma här med pojkvännerna så är jag orolig att något ska hända pojkvännen när de sen ska ta sig hem.
Jag som 14 åring...
http://youtu.be/PIb6AZdTr-A