vem är viktigast...

Ibland funderar jag på allt detta prat om att "du är viktigast i ditt liv" "den viktigaste i ditt liv? titta i spegeln och du får svaret"... Ja självklart är jag viktig men viktigast - jag vet inte.
 
Som mamma, maka, syster, dotter, moster, vän (och ja säkert en hela massa annat också som man är i livet) och yrkesarbetande kvinna så är det ibland svårt att vara det viktigaste i mitt liv. Det viktigaste i mitt liv är oftast att min familj mår bra. Men om inte DU mår bra så mår inte din familj bra får jag läsa och höra ibland. Men är det verkligen så? Är det alltid JAG som är viktigast? Jag har svårt för detta det ska jag erkänna för i mitt liv så är VI alla viktiga. Om en av oss mår dåligt så mår även jag dåligt och då spelar det väl ingen roll om JAG är det viktigaste i mitt liv? Jag tycker det har blivit vanligare och vanligare på senare tid att alltid framhålla sin egna "viktighet" och jag är inte helt överens med den linjen. Jag kan inte alltid vara lycklig och viktig för jag har ett ansvar om fler än mig själv... 
 
Kanske har detta att göra med att jag har ganska mycket att ordna och fixa för andra i min omgivning? Kanske är jag helt enkelt inte den viktigaste i mitt liv för mig? Kanske är det så att min lycka hänger på andras lycka? 
 
Men är man alltid viktigast i sitt egna liv? Jag vet faktiskt inte om jag ska vara ärlig. Om jag alltid skulle se till att jag var lyckligast och viktigast i mitt liv så skulle jag behöva försaka andra i min omgivning och det är jag inte beredd att göra faktiskt. Kanske är jag dum som tänker så här. Kanske är jag helt ute och "cyklar" i mina tankar om andras viktighet och mitt egna ansvar om min lycka. Men måste man alltid sätta sig själv först i livet? På flygplan och så blir man alltid informerad om att rädda sig själv först och sen kan man rädda andra och ja det låter ju så självklart. Självklart behöver jag syrgasen först om jag sedan ska kunna sätta på syrgas på någon annan - men har det samma symbolik i det verkliga livet. Jag vet inte om jag ska vara ärlig... Och om jag ska vara helt ärlig så vet jag inte ens om jag mitt i den paniken som skulle uppstå skulle sätta syrgasmasken på mig själv först eller om jag i allt kaos faktiskt skulle se till att mitt/mina barn fick syrgas först - jag så är det faktiskt. I mitt liv är vi alla i familjen viktiga och ingen av oss är viktigare än någon annan - vi är alla LIKA viktiga. 
 
Så alla dessa texter om att DU är viktigast i DITT liv - nej jag "köper" inte det rakt av...
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0