madredetres

Jag tänkte förtydliga eller reflektera lite angående mitt förra inlägg (<--länk).

 

Jag har nu under sommaren sommarjobbat som undersköterska (ett av mina yrken som jag är utbildad till) och som ni vet och säkert förstått så har jag trivts riktigt bra.

Men jag har även slitit ganska hårt och är nu ganska trött och sliten

och ska nu få vila och ha semester en vecka eller två innan skolan drar igång igen - vilket jag verkligen behöver.

Under min tid på mitt sommarjobb så har ju saker hänt såklart som behövt rapporteras "högre upp"

(men inga allvarliga saker).

 

Vi undersköterskor brukar säga att vi jobbar "på golvet"

eftersom vi:

- har hand om den boende varje dag

- sköter den dagliga omvårdnaden (hygien, matning, m.m)

- oftast "ser" hur de/den boende mår från dag till dag

- "ser" hur den boende reagerar på t. ex olika läkemedel

- ser efter vår lediga dag/helg/ledighet/semester om någon boende förändrats

m.m. m.m.

 

Allt detta rapporterar vi sedan vidare till varandra, sjuksköterskor och även in i journalerna - varje dag.

Men det är faktiskt tyvärr så att vi inte alltid får gehör från "högre håll" när vi säger till/ifrån.

 

Jag har tystnadsplikt och kommer inte hänga ut varken boende eller personal här i min blogg men jag kan lugnt säga att vissa saker har tagit lite tid att få genomfört och har kanske kräft lite upprepningar för att sen fungera.

Det är inte heller alltid så att man på "högre håll" lyssnar på oss undersköterskor som "går på golvet".

Våra åsikter nonchaleras emellanåt och tas faktiskt inte på allvar.

 

Att arbeta som undersköterska är oftast väldigt givande och trevligt men det är också ganska (väldigt) tufft psykiskt och fysiskt och ibland är man ganska slutkörd och trött.

Detsamma gäller såklart även för sjuksköterskor och läkare men eftersom jag inte arbetar som det så kan (och vill) jag inte blanda in det här!

Vissa människor "stänger" av när de blir för slutkörda tyvärr och jobbar liksom bara på som om det vore ett löpandeband de stod vid, vissa blir slutkörda och sjukskrivna eftersom de inte kan och vill "stänga av", vissa söker sig till ett annat arbete och vissa försöker in i det sista att få det så bra som det bara är möjligt för de boende och vissa anmäler missförhållanden som de ser/upplever.

Självklart skulle vi väl alla önska att alla anmälde men så är tyvärr inte fallet -

vi är alla olika både på gott och ont.

 

Det har INTE hänt något dåligt på mitt arbete det hoppas jag att ni förstår.

Det ovan är bara en förklaring till hur slutkörda människor kan fungera på olika sätt.

 

Det jag reagerade så starkt på i mitt förra inlägg var det att den inlåsta boende hade autism -

men kanske var det faktiskt så att de som arbetade "på golvet" inte visste det.

Så kan det faktiskt vara.

Kanske kunde inte all personal "på golvet" låsa upp denna skrubb -

för nej man har inte nycklar till alla utrymmen när man arbetar "på golvet".

Kanske visste inte all personal "på golvet" att den här mannen var inlåst -

ja så kan det faktiskt vara - tänk er sommar, semester och vikarier...

Om någon glömt rapportera något så kan inte nästa rapportera över något som den ej fått rapporterat och så rullar det på.

Absolut ingen ursäkt men en möjlig förklaring tyvärr!